- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XVIII. 1875-1876 /
90

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

utredandet af menniskorasernas utmärkande kännetecken
inbördes, deras frändskap och deras härstamning, deras
likheter och olikheter samt deras förhåll ande till de menniskan
närmast stående djuren. De olika hufvudskålsformerna äro
ännu på långt när ej kända, ja man vet ännu t. o. m. ej,
hvad man bör anse såsom en särskild ras.1’

Detta låter temligen modstulet, isynnerhet såsom yttiadt
af en sä ifrig kraniolog som hr Retzius, och är värdt att
taga vara pä, helst det är uttaladt af en så kompetent och
sakkunnig man som han.

Frågorna om folkstammarnes och folkens härstamning och
frändskap, hvilka ju kraniologin företagit och trott sig kunna
besvara och ordna, kunna således knappast ens utredas på
denna väg. Hvarför? Emedan hufvudskålsbildningen icke
lemnar några konstanta "utmärkande kännetecken". Det är
numera temligen allmänt kändt och erkändt och det framgår
äfven ur hr Retzii uppsats, att hufvudskålen kan vara lika
hos folkstammar, som icke hafva någon den ringaste frändskap
med hvarandra och mellan hvilka aldrig någon beröring egt
rum, medan den åter kan vara olika bildad hos olika grenar
af samma folk. Med denna omständighet står i nära
sammanhang en annan, hvilken, enligt hvad det tyckes,
kraniologerna icke beaktat tillräckligt, neml. den att hufvudskålen
eller åtminstone dess habitus, på hvilken desse ju eljest och
med rätta hafva mycket afseende, är föränderlig.
Obestridligen äro t. ex. Ostjakerna i språklig frändskap, och den icke
så alldeles aflägsen, med våra Karelare. Men jemförer man
det mest välbildade ostjakiska hufvud med det sämst bildade
karelska, skall intrycket deraf blifva det, att de stammar,
som dessa hufvuden representera, höra till alldeles olika raser.
Detsamma blir förhållandet vid en jemförelse af Magyarer
och Ostjaker, hvilka folk dock i språkligt afseende äro nära
fränder. De osmaniska Turkarne tala ett språk, som nästan
fullkomligt förstås af Kirgiserna. Och dock hvilken skilnad
i hufvudskål- och ansigtsbildningen ! Det sistnämnda folkets
språk kan nästan alls icke skiljas från de kasanska
Tatarernas tungomål. Och dock framte desse en gestalt och ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:11:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/18/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free