Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
nom Werner i Sachsen och Hutton i Skottland, den förre
representant för den s. k. neptuniska, den sednare för den
platoniska riktningen inom vetenskapen, tvenne skolor, som
i början ensidigt förfäktade den förre vattnets, den sednare
eldens eller värmets rätt alt betraktas såsom det vid
jordskorpans daning företrädesvis verksamma momentet. Men
likasom hvarje strid, som utkämpas för ett ädelt mål, för
sanningen allena, så har äfven denna omsider ledt till en
försoning. De tvenne skolorna, som ännu i början af detta
sekel stodo i all sin ytterlighet skarpt skilda från hvarandra,
hafva småningom sammansinultit till en enda, de skilda
vägarna hafva förenats till en, och den geologiska
vetenskapen företer numera den glädjande anblicken al enhet,
ordning och sammanhang i sina väsendtliga hufvuddelar i högre
grad än mången af de öfriga naturvetenskaperna, som äro
vida äldre. Jemföra vi t. ex. geologin med kemin, der
under en jemförelsevis kort tid den ena theorin följt uppå den
andra, så måste det medgifvas, att geologin företer en större
fasthet i sin theoretiska byggnad. Enstaka försök hafva
visserligen äfven här blifvit gjorda att kullstörta denna och
bygga en annan på en ny grundval, men den gamla har
visat sig stark nog att motstå alla sådana försök, och det
gäller nu blott att uppå densamma tryggt bygga vidare.
Betrakta vi nu den för oss tillgängliga yttre delen af
jorden, jordskorpan, som skiljer oss från det dunkla djupet,
i det ljus, som vår tids geologi visar oss den, så se vi den
bestå af en mängd bredvid och öfver hvarandra liggande
s. k. bergformationer, som kunde förliknas vid de stater,
som under menniskoslägtets utveckling hafva följt uppå
hvarandra. Vi finna här uråldriga primitiva bildningar, hvilka
datera sig från jordens första tider och jemte dem andra så
ungdomliga, att de ännu knappast kunna sägas hafva
konstituerat sig till ett sjelfständigt helt. Sådana urgamla
formationer äro de, hvaraf vårt lands fasta berggrund utgöres,
och på dem finna vi de alldra yngsta i form af ler och
sand bildade genom delvis förstöring af de gamla. Här
förefinnes således en ofantlig lucka i utvecklingsföljden. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
