Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
derna (2 stadiet) visar den en atlasglans, derpå förlorar sig
också denna och under en quart timmes tid (3 stadiet) är
näthinnan fullkomligt genomskinlig, hvarefter den småningom
blir grumlig och ogenomskinlig (4 stadiet).
Angående den fysiologiskt friska näthinnans optiska
egenskaper visade den mikroskopiska undersökningen att
såväl den röda färgen under första stadiet, som atlasglansen
under det andra, uteslutande har sitt säte i staflagret, och
äfven här endast och allenast uti de starkt ljusbrytande, af
ytterst tina öfver hvarandra liggande skifvor hopsatta
ytter-lederna, hvilka i första stadiet synas röda och i det andra
atlasglänsande. Emot slutet af det andra stadiet svälla
staf-varne upp och förlora småningom sin glans, likasom de vid
slutet af första stadiet förlora sin purpurfärg. Deras
brytnings-index närmar sig de öfriga näthiune-lagrens, hvarpå
näthinnan i tredje stadiet blir fullkomligt genomskinlig.
Orsaken till grumlingen i fjerde stadiet ligger icke i någon
förändring af staflagret, utan i en coagulering af aluminater
inom de öfriga lagren uti näthinnan.
Denna egendomlighet i näthinnan förefinnes hos alla
djur, som äga ett utbildadt staflager.
I allmänhet anmärker Boll, att den röda färgen under
första stadiet håller sig bättre och längre hos de kallblodiga
djuren med starkare utbildade stafvar, än hos de
varmblodiga med sina fina stafvar, hos hvilka purpurfärgen ofta
utomordentligt hastigt försvinner.
Färgen t3rckes vara fullkomligt identisk i alla hittills
undersökta ögon. Medelst spektroskopet kan man konstatera
den fullständiga olikheten mellan näthinnans purpurfärg och
hæmoglobinet, likasom ock att den förstnämnda icke
motsvarar någon enkel spektral-färg. Boll lemnar i sin uppsatts
ännu oafgjordt om färgen härrör af någon egen färgsubstans
i stafvarnes ytterleder, eller om den möjligen bör tillskrifvas
interferensföreteelser. Ur sin ofvannämnda anatomiska
upptäckt drager B. slutligen följande fysiologiska konseqvenser:
l:o att den röda färgen hos näthinnan, som man vid
oftal-moskoperiug ser, icke härrör af de upplysta blodkärlen i
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
