- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XIX. 1876-1877 /
125

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vara hemfallen åt öfvertrons och vidskepelsens irringar. I
den äldsta jordbrukslitteratur, som i nyare, tidens början i
15:de och l(i:de århundradet såg dagen, uppträder denna
mångsidiga vidskepelse, denna oklara uppfattning af
naturföreteelserna i bela sin vidunderliga gestalt; den bibehåller
sig oförsvagad genom det, 17:de århundradet, aftager i det
adertonde,- men är ingalunda ännu i våra dagar utslocknad i
folkens tro, om den ock ur litteraturen redan blifvit
bannlyst. — Må det ursäktas mig, om jag på dessa
jordbruksläror anför några prof: i förbigående dock påminnande om det
anmärkningsvärda förhållande, att läkarevetenskapen, såsom
varande den äldsta naturforskning, på utbildningen af
jordbruksteorierna i äldre tider haft ett visst inflytande, märkbart redan
deraf, att jordbruksvetenskapen upptog en mängd medicinska
föreställningar och uttryckssätt. I)en ofruktbar vordna jorden
betraktades som en sjuk, hvilken skulle undergå medicinsk
behandling; åkerfälten klassificerades efter deras temperament
och härvid gjordes i främsta rummet afseende på deras varma
eller kalla, deras torra eller fuktiga komplexion och kuren
rättade sig derefter. Jorden, för att vara bördig, måste i
detta hänseende rätta sig efter sädens beskaffenhet, ty äfven
säden hade sina motsvarande temperament: rågen och hafran
t. ex. voro torra och varma, hvete var varmt och fuktigt;
och som lika trifs bäst med lika, borde jorden redas och
besås i enlighet med detta förhållande. Men äfven på många
andra omständigheter måste noga aktgifvas: så var den
bästa tiden att så emellan nymåne och första qvarteret, på en
dag, då månen är i skorpionens, kräftans eller fiskarnes
tecken, ty dessa äro kalla och fuktiga tecken; eller en dag,
när månen är i tvillingarna, vågen eller Vattumannen, i
Jupiters, Venus’ eller Saturnus’ timmar. I allmänhet yrkades,
att hvad som skall vexa i stjelk, bör sås i ny, hvad som
skall vexa i rot, skall sås i nedan.

I de äldsta jordbruksskrifter inom svenska litteraturen
hyllas dessa- mystiska läror utan tvekan. Gamble Grefve
Pehr Brahe i sin Oeconomia eller Hushållsbok för ungt,
adelig! folk och Johan Risingh i sin Land-Book gifva många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/19/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free