Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
i en ocli samma riktning ehuru, såsom undersökningen i
po-lariseradt ljus utvisar, qvarzindividerna sjelfva icke äro
anordnade i parallel ställning. I samma riktning går äfven
liufvudspjelkbarheten (bas. planet) bos ett större
glimmer-parti, hvars natur af biotit utvisas af den starka
ljus-absorb-tionen i denna riktning: betraktad genom en nicol blir den
nämligen fullkomligt svart vid den kortare diagonalens
sammanfallande med denna riktning. Äfven de ljusgula kornen
i orthoklasen visa sig merendels vara anordnade parallelt
med nämnda hufvudriktning. Således synes i smått en
an-tyduing till parallelstruktur, utvisande att graniten vid sin
bildning varit underkastad ett ensidigt tryck, utan att detta
dock makroskopiskt ger sig tillkänna.
Det är ock genom denna frånvaro af skiffrighet i stort
betraktadt, som såväl graniten som granitporfyru skilja sig
från gueisgraniten. Äfven synes den sednare i allmänhet
vara mera qvarzhaltig än de förra, och de i qvarzen
förekommande mikroskopiska hålrummen visa sig till en del vara
större hos gneisgraniten än hos de båda andra granitarterna.
Dessutom utmärker sig granitporfyrn och till en del äfven
den deri uppträdande graniten framför gneisgraniten genom
den relativt större mängden af inpregnationer i orthoklasen
och dess deraf betingade bjertare röda färg.
Graniten är stundom porös men denna porositet är icke
sekundär såsom den, hvilken porfyren stundom företer på
bergytan, utan ursprunglig. Caviteterna äro nämligen oregelbundna
med väggarna belagda af små orthoklas- och qvarzkristaller
samt förekomma äfven inuti bergmassan. Qvarzkristallerna
bestå hufvudsakligen blott af prisma och pyramid,
orthoklas-kristallerna af prisma, klinopinakoid, basiska planet oeh ett
orthodoma (P oo). Detta sistnämnda är särskildt
anmärkningsvärdt, emedan det lemnar ytterligare bevis på
rigtighe-ten af den förut af mig antydda satsen, att det trubbiga
orthodomat (P öö) förekommer hos påvuxna, det spetsigare
(2 P cc) hos invuxna fältspatskristaller. Att detta orthodoma
har samma lutning mot hufvudaxeln som OP finner man af
tvillingskristaller sammanvuxna enligt lagen för Carlsbader-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
