Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
omkr. N—S och i de östra trakterna N 15°V. Äfven om man
tar deklinationen i betraktande kan man dock sålunda i
allmänhet säga, att riktningen i de vestra delarna är ONO-lig,
i de medlersta N—S, i de östra NNV-lig. Åland visar
således i stort taget samma förhållande i afseende på
reftlor-nas riktning som de nyssnämnda bergskupperna vid
Freb-benby äfvensom halfön vid Mariehamn (se öfv. N:o 1); och
det synes mig. att man i förra fallet kan tillämpa samma
förklaringsgrund som i det sednare. Åland kan nämligen i
sin helhet tänkas stå till den dalsänkning, som intages af
Bottniska viken, i samma förhållande som de nämnda
hergs-kupperna till de dem omgifvande små dälderna, och måste
hafva influerat på den ung. från N—S strykande isströmmen
likasom dessa sednare.
Denna N—S-liga riktning hos isen i Bottniska viken
kan med betraktande af refflornas förhållande på Finlands
fastland icke gerna antagas hafva fortfarit under bela
isperioden utan blott under den sednare delen deraf, analogt
med förhållandet i Näsijärvi och Päijäne, såsom jag redan
tillförene anmärkt förnämligast på grund af korsrefflorna vid
Kristinestad (se Öfv. af Finlands geol. I p. 89). Sekundära
NNV-liga refflor, ehuru i allmänhet otydligare än de vanliga
NNO-liga förefinnes äfven på vestra Åland (se N:o 11, 14,
15, 16). Deras mindre tydlighet och mindre talrikhet
förklaras lätt deraf, att de till en del blifvit utplånade under
den sednare delen af isperioden. Att åter berggrunden
influerat på isens riktning under den sednare, men icke, eller
icke i samma mån under den förra delen förklaras af
dennes aftagande mäktighet under den sednare tidsafdelningen.
För öfrigt finner man af variationerna i refflornas riktning,
att den NNV-liga riktningen småningom öfvergått i den N
-S-liga.
Jättegrytor finnas enligt Igelström (1. c. p. 243) nästan
i alla trakter af Åland, och de äro sannolikt ganska
allmänna, ehuru alluvialbeteckningen förhindrar deras
upptäckande. De af Igelström beskrifna befinna sig alla på
sluttningen af bergåsar och kunna sålunda tänkas hafva uppkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
