- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XX. 1877-1878 /
132

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

ledts att anse de förra såsom en hufvudsak. Detta är ett
förhållande, som ingalunda kan sägas vara normalt. Ty är
man engång öfvertygad derom, att det materiela lifvet blott
är ett medel för det andliga såsom ändamål, ett förhållande,
hvarpå redan sjelfva namnet materie häntyder, så måste man
ock medgifva, att detta materiela lif blott så till vida har
någon betydelse som det kan anses tjena sitt ändamål: i och
för sig betyder det deremot intet. Men deraf följer äfven,
att hvarje menniskas sträfvande ytterst bör vara riktadt mot
det andliga lifvet såsom syftemål dock så, att en del arbeta
derför indirekte i och genom det materiela arbetet, andra
direkt; och till dessa sednare höra vetenskapsmannen och
konstnären.

Vetenskapsmannens kall är, om det rätt uppfattas, ett
af de mest fruktbringande, som finnes på denna jord Att
vara en tolk för sanningen, eller att. åtminstone sträfva
dertill, att bidraga att sprida ljus i det mörker, hvari
menskligheten tyvärr allt fortfarande dväljes, att med ett ord söka,
att vara en medlare mellan den sinnliga och den
öfversinn-liga verlden, det synliga och det osynliga, det är ett kall,
närmast jemförlig! med den gamla tidens siares, profeternas.
Att få eller ingen i våra dagar ens kan sägas närma sig detta
ideal för en verklig vetenskapsman, detta bör icke afhålla
från att sträfva dertill.

Dock många hinder, som kunna synas nästan
oöfverstigliga, ställa sig deremot. Hit höra framför allt de
mångfaldiga materiela omsorgerna. Menniskan är en inskränkt
varelse: hon kan icke på samma gång vända sig åt tvenne
motsatta håll, del yttre och det inre lifvet. Ju mera de
materiela intressena inkräkta på hennes verksamhet, desto
mindre kan hon tillgodose de rent andliga. Arbetets fördelning
måste derföre i detta såsom i alla andra fall få göra sig
gällande. Man säger visserligen, att vetenskapsmannen i våra
dagar icke bör intaga någon undantagsställning framför
andra medborgare, och man har kanske rätt deruti; men då
bör man heller icke ställa alltför stora pretensioner på hans
verksamhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:11:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/20/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free