Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
visa detta; det bästa beviset härpå är emedlertid att de lika
väl som deras föreningar kunna uppträda i kristallformer.
Ur den genom grönstenarnas förvittring bildade
kolsyrade kalken, kan kolsyran på större djup åter skiljas genom
värme eller genom starkare syror t. ex. svafvelsyran, som
bildas af den ur djupet uppkomna svafvelsyrligheten
äfvensom svafvelvätet, dessa för sin elaka lukt och giftiga
egenskaper illa kända föreningar, bestående af en atom svafvel
med resp. två atomer syre och två atomer väte. Dessa
agen-tier förorsaka uppkomsten af de i de s. k. malmgångarna
förekommande svafvelsyrade och svafvelföreningarne, hvilka
sednare äfven kunna bildas genom svafvelvätets inverkan på
de föreningar, som de ur djupet uppkomna flygtiga
elementerna chlor och tinor ingå med metallerna. Härvid är dock
att märka, att det blott är de i vatten olösliga produkterna,
som qvarstadna i gångarna, såsom svafvelsyradt barium
eller tungspat, fluorcalcium eller flusspat, svafveljern eller
jern-kis, svafvelbly eller blyglans, svafvelzink eller zinkblende
m. fi. s. k. malmer. De lösliga föreningarna såsom
chlor-natrium eller koksalt, vattenhaltigt svafvelsyradt caleium
eller gips, svafvelsyradt magnesium eller bittersalt föras af
vattnet vidare, och afsättas delvis på bottnet af
vattenbassi-nerna på jordytan.
Såsom ett intressant exempel på ett af de många
kretsloppen i den oorganiska naturen, ett af de många hjulen i
dess maskineri, skall jag här anföra det förhållande, som
eger rum mellan de två nyssnämnda svafvelsyrade salterna
och de två kolsyrade föreningarna, kalksten och dolomit,
hvilken sistnämnda utgör en förening af kols. calcium och
kols. magnesium. Vid vanlig temperatur och vanligt tryck
d. v. s. på jordytan inverkar gipsen genom s. k. valfrändskap
på dolomiten sålunda, att bittersalt och kalksten uppkomma,
men dessa sistnämnda inverka tvärtom vid högre temperatur
och starkare tryck d. ä. på större djup sålunda på
hvarandra, att deraf åter uppkomma dolomit och gips eller rättare
anhydrit d. ä. vattenfritt svafvelsyradt calcium, som sedan
åter på jordytan genom upptagande af vatten förvandlas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
