Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
finner man nämligen ofta smala zoner med en opt.
utsläck-ningsriktning gående parallelt med nämnda kant.
Gränsli-nierna mellan dessa och de inre enl. foregående lag
sammanvuxna individerna luta mot nämnda kant i likhet med
förhållandet hos albit och stundom äfven hos orthoklas (se
F. J. W. mineral, medd. V. 19). Dessa uppåt, vanl. under
en vinkel af 18°—20° divergerande begränsningslinier torde
väl kunna anses stå i samband med den bladigt stråliga
struktur, som desminen vanl. företer, en struktur, hvilken
såsom bekant icke sällan äfven förekommer hos den derba
albiten.
Skolezit. Äfven hos denna zeolitart visar sig icke
sällan en divergens mellan tvillingsindividernas gränslinier och
de kristallografiska kantlinierna. Tvillingsbildningen är
stundom upprepad, hvarigenom i polariseradt ljus en lamellär
struktur uppkommer med en del lameller utkilande t. f. af
nämnda divergens. En analog tvillingsbildning förekommer äfven
hos Brewsterit (se Descloizeaux, Manuel fig. 199).
En såvidt jag vet icke förut anmärkt omständighet är
vidare den ungefärliga congruensen mellan den opt.
elastici-tetsriktningen och den fina, hos tvillingarna fjederformiga
streckning, som ofta visar sig hos skolezitkristallerna, och
som ’tydligen består af små lameller genomdragande
afsön-dringsriktningen lutande omkr. 12° mot hufvudaxelns riktning.
Dylika afsöndringslameller visa sig t. ex. hos den varietet
af adular från Ceylon, som för sin skillrande glans, tj’dligen
beroende just af en sådan afsöndringsriktning, får namn af
munsten. Och äfven här är ett opt. elasticitetsplan conformt
med nämnda afsöndringsplan. Hos en på universitetets
mineralkabinett befintlig s tuff af månsten lutar detta plans
af-skärningslinie med den tydligaste, icke skillrande
spjelknings-ytan (001) 15°—20° mot kanten mellan denna och den
andra spjelkningsytan (010), ett förhållande, som icke står i
öfverensstämmelse med Descloizeaux’s uppgift, att månstenen
är ren orthoklas, utan snarare häntyder på dess förvandtskap
med mikroklin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
