Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
stundom till den grad, att nästan hela kristallmassan företer
aggregatpolarisation.
Hvilkendera af dessa åsigter angående gongylitens
genetiska förhållanden är den riktigare måste tillsvidare
lemnas derhän. Så mycket kan med någon bestämdhet sägas,
att gongyliten härstammar från ett kiselsyrerikt, jernfattigt
mineral, alldenstund den är ymnigt uppblandad med qvarz
samt icke innehåller en amorf substans, hvilken sednare
allmänt förekommer i de metamorfoser från nyssnämnda
mineralier, hvilka innehålla en något större jernhalt, så t. ex. i
linseit och de flesta cordieritmetamorfoser. — Vid
användandet af den i Rosenbusch’s mikroskop befintliga
qvarzplat-tan kan man med stor bestämdhet särskilja en amorf från
en kristalliserad substans, i det att vid preparatets
kringvridning den förra bibehåller, den sednare förändrar den
genom qvarzplattan uppkomna färgen.
Marmairolit från Långban. Detta af N. O. Holst
analyserade, och såsom en afart af enstatit ansedda mineral
(Geol. föreningens i Stockholm förhandlingar II p. 530)
visar sig i polariseradt ljus höra till monokliniska systemet
med omk. 20° vinkel mellan en opt. elasticitetsrikning och
den kristallografiska längdriktningen, samt kan sålunda icke
vara enstatit utan måste anses såsom en mangan- och
natrium-haltig grammatit. I kemiskt hänseende öfverensstämmer den
äfven nära nog fullkomligt med den s. k. Richteriten eller
mangan-hornblendet från Långban, och kan anses såsom en
derb, strålig modifikation deraf. Det torde kunna ifrågasättas
huruvida dessa och dylika afarter af redan kända mineralier
verkligen förtjena att betecknas med särskilda namn.
Sådana mer eller mindre välklingande namn kunna möjligen
för mineralhandeln vara af vigt, men för vetenskapen såsom
sådan är deras betydelse ganska tvifvelaktig. Behofvet af
en konseqvent och systematisk genomförd mineralogisk
nomenklatur börjar allt mer och mer att göra sig kännbart, då
man tar i betraktande, att en enda större isomorf
mineralgrupp kan innehålla flere hundrade sådana artförändringar som
det ifrågavarande mineralet. Det af Breithaupt gjorda miss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
