Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
tologi. Mest betydande bland hans talrika skrifter torde,
enligt kännares utsago, vara hans omfattande verk öfver
ce-taceer (hvalar). Till hans förtjenster hör äfven att hafva
skapat ett museum, som söker sin like och hvars samlingar
anses bl. a. erbjuda det rikhaltigaste material för en
jemförande pröfning af Darwins lära om arternas ursprung, en lära
hvaraf, i förbigående sagdt, Brandt sjelf dock ej skall hafva
varit någon absolut anhängare. Ett vackert erkännande kom
honom till del på hans lefnadsafton, då ban för några år
sedan firade 50:de årsdagen af sin doktorspromotion och
dervid tick emottaga lyckönskningar från lärda samfund när
och fjerran till betygande af, huru högt man skattade värdet
af hvad han under en lång lefnad verkat för
naturforskningen. Till hedersledamot i Finska Vetenskaps-Societeten hade
Brandt blifvit invald den 6 April 1868. — Den andra af de
frejdade vetenskapsmän, hvilkas bortgång nyss omnämndes,
Akademikern Schiefner, har sedan länge stått flere af våra
inhemska forskare så nära, att vi gerna betrakta honom
såsom en af de våra. Vid sina omfattande filologiska studier
hade Schiefner egnat en särskild uppmärksamhet äfven åt
finska språket; genom sina undersökningar öfver finsk
mytologi och Kalevala-dikten samt sin öfversättning af Castréns
arbeten har ban i väsendtlig mon bidragit att på dessa
ämnen länka den lärda verldens uppmärksamhet. Den
förbindelse, hvari Vet.-Societeten för allt detta erkänt sig stå till
Schiefner och som föranledde hans inkallande först till
ordinarie ledamot 1856 och sedermera till hedersledamot i
Societeten 1876, hade hos Societen väckt tanken att illustrera
denna högtid med ett minnestal öfver honom, hvilket dock
för mellankomna hinder måste till ett annat tillfälle
uppskjutas. Då emellertid utsigt tinnes, att Schiefners lefnad och
betydelsen af hans skriftställareverksamhet särskildt på det
finska området i sinom tid skall af kompetent person bland
oss skildras, vore det öfverflödigt och mindre lämpligt att
här, genom anförande af några enskildheter ur hans lif, gå
denna skildring i förväg.
I det jag derföre nu öfvergår till den egentliga redo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
