Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Ur säkra intyg, ibland hvilka de intaga främsta
rummet, som hämtats ifrån den först under senaste decennium
fullständigare undersökta s. k. Court’ska
manuskriptsamlingen i Genève, framgår otvifvelaktigt att den reformerta
bekännelsen i Frankrike under de senaste åren af Ludvig XIV:s
regering befann sig uti ett tillstånd, som stod tillintetgörelse
ganska nära. Camisard-krigen hade ändats med regeringens
seger; Cavalier och ett stort antal med honom hade antagit
de erbjudna vilkoren för att nedlägga vapen och gått till
främmande land, de öfriga hade efter förtviflade
ansträngningar fallit; år 1710 hade de sista ledarena ändat sina
dagar dels i öppen strid, dels på schavotten. Å en annan sida
hade redan tidigare de mest framstående representanterna
för de förmögna och bildade klasserna, hvilka vidhållit sin
konfession, dragit sig genom en sjelfvald landsflykt undan
till de trygga hamnar, som i Holland, Schweitz, England och
Tyskland öppnade sig för dem; de lärde och andlige,
hvilkas rykte förlänat glans åt deras trosförvandter, hade skildt
inom dessa asyler funnit nya hem. Mängden af calvinister
tillhörande de arbetande och åkerbrukande klasserna, stod
utan ledning af lärare och predikanter med vetenskaplig
bildning, liksom jemväl protestantiska skrifter och sjelfva
iros-urkunden voro dem förhållna eller förstörda. Då derföre de
sista förhoppningarne om återställande af samvetsfriheten gått
förlorade efter freden i Utrecht, som väsendtligen blott
medförde frihet åt ett antal galerslafvar, lägrade sig en tung
förtviflan och skräck öfver sinnena, katolicismens bekännelse
blef till det yttre rådande och med grämelse i hjertat fogade
man sig under det romerska kleresiets myndighet. Med ett
skenbart rättsskäl kunde sålunda Ludvig XIV få månader
fore sin död förneka tillvaron af några reformerta mera inom
sitt rike, i det han den 8 mars 1715 lät utfärda en
deklaration, hvilken såsom affällingar ifrån katolska kyrkan
stämplade och dömde alla, hvilka på sin sotsäng vägrade att
emottaga denna kyrkas sakramenter. Ty alla, slöt man, hade
engång afsvurit sin gamla tro.
Men denna stämning uteslöt dock icke undantag. En-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
