Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
behandlingen kan man särskildt studera ej mindre den
glänsande tekniska färdigheten än skönhetssinnet hos
bildhuggaren. Här råder en omvexling och motivrikedom, som eljes
torde sakna sitt motstycke i den antika konsten. Isynnerhet
gäller detta gudinnorna, bland hvilka ingen naken gestalt
finnes. I enlighet med realismen i dessa bildverk för öfrigt
gör sig denna omvexling gällande ej blott i den vanliga
grekiska kostymens drapering, utan äfven i angifvandet af sjelfva
tyget. Än är det tunnt ylletyg, som slår täta, fina veck, än
åter olika tyngre och tjockare tyger, antingen släta eller
stundom med lätta tvärstreck, liknande brytningen på siden.
Dessa tyngre drägter svaja i långa, djupa veck, stundom t.
ex. hos Hekate ända till en fot djupa! Men hvilken talang
och konst än är nedlagd härpå, så glömmer mästaren dock
aldrig att låta kroppsformernas högre skönhet skönjas genom
drägten. Äfven härvid tilltalar oss samma fina
skönhetskänsla, som tjusar oss hos de ypperste från konstens högsta
period. Att det stora äfven kan förenas med det sirliga, ser
man af gudinnornas snörskor och stöfletter, hvilka äro
särdeles omvexlande genom rik och smakfull ornering — i sitt
slag en specialitet för denna fris.
Ehuru den stora frisen utgör det förnämsta, är den dock
endast en del af de till altaret hörande skulpturerna. Bland
de öfriga ligger närmast att omnämna den mindre fris, soin
antages ha smyckat inre sidan af altarrummets väggar. Af
denna fris, som mäter 1,57 meter i höjd, äro 35 hela plattor
till vara tagna. Dem har man ännu ej rengjort eller
sam-manstält. Dock kan man med visshet sluta, att frisen
framställer scener ur Telephossagan. Telephos, en son af
Herakles och Auge, dotter till konung Kepheus af Tegea, gälde
för Pergamenernes och deras konungars, Attalidernes
natio-nalhjelte och stamfader, på grund hvaraf ämnet måste anses
vara det naturligaste för stället.
Bland de framstälda scenerna är åtminstone en väl känd
i den grekiska poesin och konsten. Sagan berättar
nämligen, att grekerne på deras färd mot Troja, i förmodan att
de redan hade den trojanska kusten framför sig, landstigit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>