Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
till tre månader, om han äfven endast någon stund dagligen
till densamma ivsläppte en slaf. Förutom dessa egentliga
röfvaremyror, gifves det äfven andra arter, som visserligen
sjelfva förmå nära sig och äfven arbeta samt derför ej säl-
lan ensamma bebygga och bebo sina nästen, men hvilka dock
mycket ofta utmärka sig för samma röfvarevanor, som de
ofvan nämnda, i det de angripa andra arter och bortföra
deras pupor, för att ur dem åt sig utkläcka slafvar. Också
hos oss finnes en sådan art, Formica sangvinea. Dessa fakta
hafva sedan HUBERS tider varit bekanta, men först FOREL har
fullständigare studerat de samma och in i minsta specialite-
ter redogjort för den olika taktik, som vid rofven följes af
de skilda arterna. Vi kunna här endast omtala sjelfva dessa
högst märkvärdiga förhållanden, utan motstycke för öfrigt
inom djurverlden, så vida vi icke räkna oss sjelfva till denna.
En annan likaledes ensam stående egendomlighet hos
myrorna, som först hos menniskan återfinnes, är den, att de
hålla sig husdjur. Det var denna upptäckt, som kom HUBER
att full af förvåning utropa: hvem hade väl trott, att myrorna
vore ett herdefolk! Och dock är intet mer sant. Detta gäl-
ler visserligen icke alla arter, men dock en mycket stor del.
En hvar känner nemligen att myrorna 1 hög grad älska söta
vätskor. Sådana finna de i bladlössens exkrementer. Obser-
verar man en växt, betäckt med dessa senare djur, skall
man finna att dess blad snart äro klibbiga af en sockerhal-
tig vätska. Denna vätska är intet annat än växtsaften, som
sålunda under gången genom bladlössens nutritionskanal trans-
formerats och hvilken ofta i form af en klar droppe kan
iakttagas i spetsen af bladlössens analtub. Myrorna äro i
högsta grad begifna på denna vätska och de flesta, som helst
litet sett sig omkring i naturen, hafva väl ofta sett dem be-
söka med bladlöss besatta växter och der bestryka bladlös-
sens kropp med sina antenner, en manipulation, hvarigenom
vätskans frambringande påskyndas. Bladlössen hafva derför
med skäl förliknats vid myrornas mjölkkor. Men alla my-
ror nöja sig icke, likasom slägtena Camponotus, Formica,
0. s. v. med att sålunda uppsöka bladlössen på deras växter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
