Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
lösa generationer, ända till dess nya små könsdjur åter födas.
Denna utvecklingscykel är den normala för den bladlössgrupp,
som kallas Pemphigina, och dit äfven de arter höra, hvilka
hållas af Lasius-myrorna såsom husdjur.
Nu öfvergå vi till LICHTENSTEINS ofvan omtalade egen-
domliga iakttagelse. Då nemligen den bevingade emigrerande
bladlusgenerationen ankom till rötterna af ett gräs, fann han
att dessa djur icke kunde gräfva sig ned i jorden. De blefvo
derför tåligt väntande till dess att myrorna infunno sig.
Dessa kommo äfven snart, afbeto genast vingarne på blad-
lössen, gräfde små gångar i jorden och förde bladlössen ge-
nom dessa till rottrådarne, hvarest de fastsögo sig. Derpå
besökte myrorna som oftast bladlössen och deras afkomlin-
gar, hvilkas sockersaft de uppsögo. Men ändteligen utveck-
lade sig den andra bevingade generationen, hvilkens bestäm-
melse var att åter fiytta till den ursprungliga näringsplantan,
för att der fullfölja utvecklingseykeln, gifvande upphof åt de
små könsdjuren. Huru förhöllo sig väl myrorna nu emot
dessa bevingade individer? Utan att röra deras vingar, hjelpte
de dem ut genom de tunnlar, som gingo från jordytan till
rötterna och läto dem obehindradt bortilyga.
Vi skola, utan att vidare ingå på alla de olika insekt-
arter, hvilka för öfrigt lefva i myrornas boningar och del-
vis aldrig annorstädes än i dessa, med ofvan stående iakt-
tagelse afsluta redogörelsen för myrornas lif. Sålunda skulle
myrorna hafva omsorg om bladlössen icke blott då, när de af
dem hafva en direkt profit, men de skulle redan länge vida
bättre än vi hafva varit au courant med dessas biologi, under-
lättande för dem deras propagation, i det de transportera dem
till rötterna och åter vid nödig tidpunkt underlätta deras
bortflygt, och i det de slutligen, såsom man äfven känner,
skydda och vårda deras ägg. Och detta allt utan att draga
någon fördel deraf för ögonblicket, men så att säga resonne-
rande sig dertill, på samma sätt, som arbetaren, hvilken
plöjer och besår sitt fält i förväntan på en först senare in-
träffande skörd, Vi kunna häri se endast en intellektuel akt,
baserad på förvärfvad erfarenhet. De intelligenta djuren be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
