Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
enhet, fullständighet och tillförlitlighet vida öfverträffar
hufvud-tabellen.
Anmärkningsvärdt och ännu oförklaradt är det faktum,
som ur denna tabell framlyser, att vissa foglar tidigare anlända
till det inre af landet än till östra och vestra delen deraf,
hvaremot förhållandet med andra är omvändt. Om hafvets
grannskap fördröjer vårens och gökens ankomst, så inser mail -ej,
hvarföre icke sädesärlan äfven blir efter, ulan anländer till
vestra Fiulauds kuster tidigare än till mellersta Finland.
Beträffande den riktning, i hvilken foglarna Hytta i
Finland, fäster sig förf. företrädesvis vid göken och finner, att den
i vestra Finland håller sin kosa rakt från S till N eller från SV
till NO, del sednare dock företrädesvis i det inre af landet;
hvaremot riktningen SO till NV är alldeles omöjlig efter de gjorda
observationerna.
Försöker man att komma till en föreställning otn tågets
hastighet, så finner man, att göken på sin genomresa i vestra
Finland använder en hel månad på 10 breddgrader och således
dagligen till ryggalägger 5 geogr. mil. Något hastigare, nemligen
omkring 6 mil dagligen, framrycker han i östra Finland, hastigast i
mellersta Finland, der han med 9 mils daglig flygt flyttar fram.
Emellan de olika mellanstationerna gör han en daglig vandring,
soin varierar från 2 till 15 mil. Det är dock icke ensam gökeu,
som är så långsam, utan till och med de blixtsnabba svalorna, för
att ej tala om audra foglar, framtåga lika makligt. De
foglar, som vandra från S till N, framskrida dock
aldralång-sammast.
Isepipteserna kunna först erhålla en djupare betydelse, när
deras öfverensstämmelse med eller afvikelse från motsvarande
temperaturlinier — isokimeiier och isoterer — blifvit i deras inre
kausal sammanhang utveckladt, hvilket sammanhang nödvändigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
