Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
sam plan, bilda ännu hållpunkter för Here undersökningar;
lermo-meterobservationerna isynnerhet hafva blifvit mycket begagnade;
barometerobservationerua äro mindre tillförlitliga, emedan många
af dem utfördes med ofullkomliga instrumenter. Alla
observationer trycktes fullständigt och bilda ett stort antal qvarlband.
Tyvärr upphörde föreningen snart, lik allt, »om skall underhållas
geuoin enskilda sammanskott, isynnerhet när det ej blott kostar
pengar, utan äfven tid och möda; man blir trött, man blir gammal —
och dör utan att hafva sörjt för en efterträdare. Sen den
liden gjordes visserligen meteorologiska observationer, men enslaka
och utan öfverenskomtneu plan, vid akademierna (London och
S:t Petersburg), vid astronomiska observatorierua (Paris,
Berlin, Köpenhamn, Wien, Prag) och vid laudtbruks-föreuiiigariie
(Stuttgart). Emellertid hade Dal ton upptäckt lagen för de i
atmosferen innehållna ångornas teusiou och angifvit medel alt
med noggrannhet iakttaga denna tension; Saussure hade skänkt
vetenskapen sin hårhygrometer och August visserligen myckel
sednare Psychrometern — Humboldt hade samlat
termometer-observationer från alla delar al jorden och skapat isotermerua.
Wells hade upptäckt de närmaste orsakerna lill daggen, Iladley
orsaken lill passadvindarna, Do ve sammanhanget emellan vindens
riktning, temperaturen och lufttrycket o II sin lag för vindarnas
vändning. Schouw hade visat, att medelbarometerståndet vid
hafvet ständigt aftar från vändkretsarne mol polerna; med ett ord,
meteorologiens gebit hade så myckel fösloral sig, dess horizonl så
utvidgat sig, alt det antal oSservationsorler, som var i verksamhet,
på långt när icke förslog att tillbörligen utveckla de lagar, inan
upptäckt och de hvilkas upptäckande ännu kunde förutses; dessa
Irågor, hvilande på sätt och vis på hela jordens yla, hade
antagit så slora proportioner, all någonting stort inåste ske för alt
afhjelpa det allmänt kända behofvet. Ändock skulle väl drtta
behof länge förblifvit otillfredsstäldt, om icke impulsen kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
