Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
valeiitvigt, v atoin-volum, eqvivaieul-voluin ellei’ specifik volum. I
ett sammansatt ämne är vigten at’ en atom lika med summan at
beständsdelarnes atomers vigter, eller om den sammansatta
atomens vigt betecknas med M, så är M in, + m„ + m,„ + etc.
Nu är också hos delta ämne M = S /-’eller och tydligt är
att denna specifika vigt lätt skulle kunna beräknas, då anlalet och
vigten af dess beståndsdelars atomer äro bekanta äfvensom
dessas specifika vigt, i fall summan af beslåndsdelarnes volumer vore
lika med volumen af deras förening d. v. s. F = v, + v„ -f- i>,„ + etc.
emedan man då hade S -’"’ + ’"" + m»> +
etc-v, + v„ + v,,, -t- etc.
såsom äfven fallet är vid sammanblandningar af särskilde ämnen.
Men alldenstund man empiriskt funnit att en sålunda beräknad
specifik vigt för kemiska föreningar ej är lika ined den verkliga,
utan vanligtvis mindre än denna, så sluter man deraf att
ino-lekylerne vid föreningen förminskat sin volum eller
sammandragit sig. 1 afseende å denna volumförändriug kunna nu olika
åsigter framträda och hafva äfven gjort del. Fördelas
densamma proportionell på alla beståudsdelarne, erhålles icke något
theoretiskt resultat. Antages åter sammandragningen vara
bestämd och oföränderlig hos hvarje ämne, finner man snart att en
sådan hypothes icke äger någon praktisk användbarhet. Således
måste vidi särskilda fall äfven särskilda
molekylarvolumsförän-driugar bestämmas, och frågan blifver om någon klassifikation af
desamma låter uppställa sig, om någon allmänt gällande förändring
eger rum och derjemte speciella, eller endast de sednare och hvaraf
dessa hero, om andra omständigheter, såsom aggregationsform,
kristallform, specifikt värme o. s. v. dervid äga inflytande.
Härom hafva åsigterna varit delade och mycket har i denna väg
blifvit försökt och omtvistadt. Licentiaten Nordenskiöld härvid
försök till lösning af denna fråga utgått ifrån det förhållande,
»oin äger rum emellan de tvenne så kallade inolekylar-krafterna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
