Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
2:dra häftet till den samling af mineralanalyser framlidne
professor v. Bonsdorff under titel: Ad mineralogiam fennicam
mo-menta begynt utgifva. Hartvall redogör i detta häfte för af
honom verkställda analyser af kopparkis från Orijärvi och skapolit
från Pargas. Påföljande år utgaf han ett specimen: Periculum
chemico-mineralogicum de Wernerilo, hvilket kan betraktas
såsom en fortsättning af förenämnde arbete, i det det innehåller
undersökningar af särskilda vid Pargas kalkbrott förekommande
varieteter af skapolit, denna ganska märkvärdiga mineralfamilj,
som ända intill sednaste tider sysselsatt mineraloger och
kemister, utan att alla hithörande frågor ännu blifvit nöjaktigt
utredda. Då Hårtvall begynte sina kemiska arbeten, hade kort
förut i kalkbrotten i Pargas, till det mesta genom grefve
Fabian Steinheils outtröttliga bemödanden, oväntadt rika
mineralogiska skatter blifvit framdragna och det dröjde ej länge innan
dessa väl utbildade och mångfaldiga stenrikets alster blefvo
föremål för kemisters och mineralogers ifrigaste undersökningar, v.
Bonsdorff och Nordenskiöld voro de förste, som lemnade
mera omfattande bidrag till kännedomen af dessa likasom i
allmänhet af Finlands mineralier; ty hvad de äldre kemisterne i
sådant afseende uträttat försvinner jemförelsevis till en
obetydlighet. Ekebergs undersökningar af tantaliterna från Kimito
intaga dock ett mera framstående rum, hvaremot den vidtfrejdade
Gadolins namn i den finska mineralogiens historie knappt
behöfver anföras; ty det är blott ett enda finskt mineral —
Granaten från Orijärvi — han kemiskt undersökt.
Genom utbildningen af den kemiska proportionsteorien och
upptäckten af läran om isomorfismen ingick mineralogien vid
ifrågavarande tid i ett nytt skifte af sin utveckling, hvilken
småningom ledde till en vetenskaplig gestaltning af dess innehåll. Den
tid och möda, som offrades åt en mineralanalys, voro i samma
mån väl använda, som analysens resultater utöfvade inflytande
på utredningen af allmänna vetenskapliga frågor; hvarföre också
mineralogiens fält dåförtiden af kemisterne med samma ifver och
framgång bearbetades som den organiska naturens i våra dagar.
De här antydda omständigheterna synas kunna förklara, icke
blott hvarföre Hartvall företrädesvis vände sina forskningar till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
