Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
märkning om omöjligheten af sammanställningen Beati Olaws
i en latinsk inskription, som gjordes i afseende å det nyare,
gäller äfven här. Samma öfvertygelse angående korruption
(ehuru ej så långt kommen) af den ursprungliga omskriften,
måste derföre äfven här uppstå. Svårligen lär det kunna nekas,
att läsarten S. Beati Olaui har för sig den enda sannolikheten
och till följe deraf den närmaste bokstafven s måste föras till
följande ord, eller ock utgöra blotta initialbokstafven till ett
särskildt. I förra händelsen kan de icke följa omedelbart på
detta s, hvarföre jag fortfarande skulle vilja läsa soc: helst man
vet att i munkstilen d och o samt c och c mycket likna
hvarandra. I sednare fallet är de icke omöjligt, men gifver ej
någon rätt plausibel mening, ty betydelsen i kan väl knappast
tilldelas denna preposition. Ej heller kan inskriften innebära
att salig Olof varit hemma ifrån den angifna orten. Antager
man nu vidare att en bokstaf (eller möjligen flere) äro
bort-lemnade eller otydliga, så är spåret i det närmaste borttappadt.
Supplerar man äfven, såsom Hrr Styffe och Bomansson vilja,
ett o, så uppstår dock den svårighet, att ostamars: wie: icke
är Osthammar, utan tvenne skilda ord. Att staden Osthammar
någonsin skulle egt namnet Osthammarswic är också icke af
dess historia, som sträcker sig till år 1365 och längre tillbaka,
kändt. Ett annat uppslag vore att med ihågkommande af
om-skriftens latinska språk tolka wie: med by (vicus). Äfven kan
det i stamars förekommande K med förutsättande af
teckningens fullkomliga accuratess lika väl läsas som N. Dessa
gissningar gifva dock icke heller någon ledning för närmare
utredning. Allt nog, vi hafva härigenom icke vunnit annat än en
bekräftelse på den uttalade förmodan, att ifrågakomne sigill är
afkopieradt ifrån ett äldre S:t Olofsgilles och att inskriften
dervid blifvit korrumperad till den grad, att någon tolkning deraf,
utan närmare kännedom af dessa gillens historia, knappast är
möjlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
