Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
till vintersolståudet och derifrån åter okas, är klart att
beteckningen måste vara dubbel, för sommar och höst nedåt, för
vinter och vår uppåt. Timpunkterna bestämmas sedan sålunda att
skilnaden emellan solens zenithdistanser för kulminationstiden
(kl. 12) och hvarje timme beräknas i grader och minuter, och
dessa fördubblade sättas såsom vinklar vid medelpunkten emot
den till 12-punkten gående radien nedifrån uppåt eller på dess
öfra sida. Den punkt som bestämmes af den förste timmens
vinkel betecknas med 1 och 11, den af den andras med 2 och
10 o. s. v. Orsaken hvarföre vinklarne vid medelpunkten
göras dubbelt större än skilnaderna i zenithdistans äro, är den
att vinklar som stå på samma bågar äro vid medelpunkten
dubbelt större än vid periferien, der i detta fall vinklarne
egentligen borde appliceras. Urets form för öfrigt synes af figuren 1.
Är taflan försedd med tvenne stift eller märken låter man
det första stiftet i vinklarnes sammanställningspunkt vara
orörligt och gör det andra flyttbart antingen i cirkel omkring det
förra eller ock i rät linie förbi detsamma. I alla fall
bestämmes dess läge för hvarje månad eller vecka genom vinklar lika
stora med solens zenithdistanser vid dess kulmination på dessa
tider, hvilka vinklar sättas vid det fasta stiftet emot den linie,
som derifrån är dragen till 12-punkten och kl. 12 alltid står
vertikalt. Dessa vinkellinier eller rummen emellan dem
betecknas, på sätt som vid förra fallet är sagdt, med månadernas
ordningsnummer eller initialbokstaf. Det rörliga märket flyttas
för hvarje månad (eller oftare) till det streck, som med denna
är betecknadt, och urtaflan hålles så att skuggan af det öfra
stiftet faller långsåt detta eller på den linie, som förenar dem
båda. Det är naturligtvis ej nödvändigt att lodets tråd fästes
vid det stift, derifrån skuggan utgår;’ det kan tvertom
anbringas hvar som helst, endast att rundt omkring denna
fästningspunkt timcirkelbågen uppritas, och den vertikallinie,
hvar-medelst 12-punkten och följakteligen äfven de öfriga
timpunkterna bestämmas, går genom densamma.
Dessa urs yttre gestalt kan mycket variera. De göras
ofta ringformiga, då ett hål, hvarigenom en solstråle insläppes,
företräder det omtalade stiftet. Äfven dessa kunna vara af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
