Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
bjudit ett rikt fält för användningen och pröfningen af
denna teori.
Hand i hand med förenämnde upptäckter fortgår äfven
det planmässiga uppsökandet af kometer, hvaraf icke mindre än
8 observerades förlidet år. På det sednaste decennium hafva
omkring 40 kometer blifvit sedda, och hela antalet af dem,
som blifvit astronomiskt observerade eller i historiska skrifter
omtalas, uppgår till flere hundrade. — Väl är det längesedan
bekant , att äfven kometerna i sina rörelser underlyda den
allmänna gravitationen; men deras natur föröfrigt och den roll
dem är anvisad i vårt solsystems ekonomi är ännu lika dunkel
och outredd som någonsin. Laplace ansåg dem hafva
uppkommit genom kondensering af den töckenlika materie, som enligt
hans förmenande skulle i ymnighet förefinnas i universum.
Irrande i rymden kunde dessa kaotiska massor råka inom den
trakt, der solens attraktion är förherrskande, och blefve då tvungna
att beskrifva elliptiska eller hyperboliska banor omkring solen.
Denna hypotes, enligt hvilken kometerna vore att betraktas
såsom fremmande för vårt solsystem, förklarar på ett
tillfredsställande sätt såväl den omständigheten, att kometerna röra sig
utan åtskilnad i alla möjliga rigtningar, som orsaken dertill, att
deras banor äro så excentriska eller aflånga, att de stundom
komma solen mycket nära, stundom aflägsna sig derifrån långt
utom solsystemets kända gränsor. —- Så är t. ex. fallet med
den stora kometen af 1858, hvars minsta och största afstånd
från solen förhålla sig nära nog som 1 till 570, hvilket
abnorma förhållande äfven eger rum emellan kometens hastigheter
i de motsatta delarne af dess bana.
Då kometerna vanligtvis endast en kort tid äro synliga
och deras banor, såsom redan nämndes, alltid äro mycket
aflånga, är d£t blott undantagsvis man kan afgöra, huruvida de
röra sig i ellipser eller hyperbler. Hvilketdera som helst kan
enligt gravitationslagen lika väl ega rum. I förra fallet
återkomma de periodiskt, i det sednare deremot aflägsna de sig i
oändlighet utan att någonsin återvända till solen.
Antalet af periodiska kometer eller sådana, som beskrifva
slutna banor och med visshet blifvit särskilda gånger observe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
