Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
ket har ytterst ringa sannolikhet. Emellertid liar man beräknat,
att om jorden år 1852 varit ön månad framom sin verkliga ort
i rymden, den då skulle hafva passerat rakt igenom kometen —
ett märkvärdigt möte, hvaraf vår planet troligen skulle haft
föga känning, men som kunnat tillintetgöra kometens existens
såsom sjelfständig himlakropp.
Denna komet är obetydlig och med möda synlig för blotta
ögat, när den är i sin största glans. Icke dess mindre har den
fästat vid sig astronomernas synnerliga intresse genom ett fysiskt
fenomen, som är alldeles ensamt i sitt slag. Ar 1846 i
Januari månad sågs densamma dela sig i tvenne kometer, hvilka
derefter i vänskaplig endrägt genomtågade en båge af 70° på
himlahvalfvet. Deras skenbara afstånd från hvarandra tilltog
småningom; likväl voro de under hela tiden af deras synbarhet
så nära hvarandra, att de på engång kunde ses i synfältet af
ett teleskop. Derunder föregingo märkvärdiga vexlingar i
deras gestalt och inbördes förhållande, i det den nybildade
kometen, som i början var ytterst svag, småningom tillväxte på
bekostnad af sin kompanjon, hvilken den snart öfverträffade i
storlek och ljusstyrka, hvarefter den åter begynte aftaga. En
dylik vexelverkan emellan båda kometerna bemärktes äfven
under deras korta synbarhet hösten 1852, ehuru deras afstånd
nu redan var 8 gånger större än under föregående apparition.
Måhända existerar något sammanhang emellan denna
besynnerliga sjelfdelning och den enorma utsträckning några kometers
töckenlika massor stundom erhålla i solens grannskap. Någon
ännu okänd repellerande kraft synes här röja sitt inflytande.
Fenomenet är emellertid en gåta, hvars lösning måste lemnas åt
framtiden.
Men det vore i sanning att misskänna astronomins
nuvarande ståndpunkt, om man ansåge upptäckterna af planeter
och kometer eller undersökningarne af deras fysiska
beskaffenhet för de vigtigaste frågorne för dagen. Dylika frågor, huru
intressanta de än kunna vara i och för sig, äro likväl för
den egentliga astronomin af en underordnad betydelse. Denna
vetenskaps uppgift är fastmer att fastställa de allmänna lagarne
för himlakropparnes rörelser under en sådan form, att deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
