Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
denna sin tro på reflexionens makt för förkastelig; hvaremot det
var just denna forskningsmetod Tiedemann sökte göra gällande
och som i sjelfva verket gaf vår tids fysiologi sin egentliga
pregel. Den tyska vetenskapsmannen betecknar derför början
af en ny riktning äfven i den praktiska medicinen, medan med
den svenska sannolikt en af don gamla skolans sista
utmärktare representanter slocknat. Men hans snillrika och tankedigra
skrifter, der en upphöjd andes arbete „att fatta tingens inre
väsen, ej hvad de synas, men hvad de betyda" herrligt
afspeglar sig, skola länge öfverlefva honom; lärorika och upplyftande
för en hvar, måste de främst för den unge läkaren vara en
väckelse att rikta blicken bortom förgängelsens områden och leda
honom till en högre, en ideel uppfattning af sitt kall.
Någon tid efter det Hwasser öfverflyttat till Sverige,
utgaf han en politisk brochyr: „Om allianstraktaten mellan Sverige
och Ryssland år 1812", hvilken föranledde en långvarig
polemik, hufvudsakligen angående Finlands politiska ställning och
statsförfattning. Hwassers bekanta sats, att Finland på
landtdagen i Borgå genom sina ständer slutit separat fred med
kejsaren af Ryssland och sålunda öfvergått „till en stat för sig,
med representativ statsförfattning, egen styrelseform och egna
lagar", behagade så litet den svenska kritiken, att dentvertom,
med Geijer och Arwidsson i spetsen, icke tvekade att förklara
Finlands på bekräftade och stadfästade grundlagar hvilande
konstitution för en „politisk parad", „en dikt" utan motsvarande
verklighet; men hvad helst man än kunnat anföra emot
giltigheten af den bevisning Hwasser till styrkande af sin teori
anlitade, det vissa är, att denna teori, som ban med så mycken
värma och kärlek för Finland förfäktade, i hufvudsaken äfven
innehöll de politiska idéer, som efter landtdagen i Borgå
begynte vinna insteg i det allmänna medvetandet, som sedermera
allt djupare inträngde i hvarje finsk mans öfvertygelse och
numera uttrycka ett förhållande, som svårligen genom någon
bevisning kan tillintetgöras. Skulle dock beträffande befogenheten
af denna öfvertygelse och detta förhållande ännu några tvifvel
kunna hysas, måste de skingras såsom hatlösa sofismer, sedan
den ädle Furste, i hvars händer Finlands öde nu hvilar, i öppet ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>