Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
han i Rautalampi socken polhöjden för en af finska
gradmätningens triangelpunkter. Professoren Woldstedts utgifna skriffel
utgöras af tvenne akademiska disputationer: De gradu
praeci-sionis positionum cometae anni lä) 77 a cel. Tychone Brahe per
distantias a stellis fixis mensuratas determinatarum et de fide
elementorum orbitae, quae ex illis positionibus deduci possunt;
Helsingfors 1844; De longitudine et latitudine geographica ex
azimuthis ope theodoliti astronomie! vel instrumenta sic dicti
universalis observatis determinanda, ibid. 1845: Stipendiatteser:
De mutua mathesis et astronomiae inter se relatione
meditatio-nes nonnullae, ibid. 1850—1852 samt följande afhandlingar i
finska Vetenskapssocietetens Akter:
1) Die Höhen der Dreieckspunkte der finnländischen
Gradmessung tiber der Meeresfläche, 1849:
2) Untersuchung der Theilungsfehler des
Reichenbach-Ertelschen Meridiankreises der Sternwarte in Helsingfors, 1852;
3) Die Biegung des Meridiankreises der llelsiugforser
Sternwarte aus den Beobachtungen des Herrn Professor Argelanders
hergeleitet. 1855;
4) Lösung der Aufgabe: denjenigen Punkt zu finden,
dessen Abstände von drei gegebeuen Punkten .zusammengenommen
ein Kleinstes sind, 1855.
Professoren Woldstedt var sin vetenskap varmt tillgifven;
hade ej en förtidig sjuklighet brutit lians krafter skulle den
ihärdighet, hvarmed han arbetade, onekligen varit egnad att
fortfarand« for Finlands astronomiska observatorium bevara det
vetenskapliga anseende, som Argklanders verldskunniga
observationer hade skänkt detsamma; men en längre ostörd verksamhet
var Woldstedt lika litet som hans närmaste företrädare i
professionen förunnad.
Om vetenskapen i allmänhet hade Woldstedt en hög tanke
och ansåg hvarje kunskap hafva värde endast i den mån den
grundade sig på fasta, helst matematiska principer; af
vetenskapernas popularisering, der dessa principer mer eller mindre
måste uppoffras eller åtminstone ej kunna strängt utvecklas,
var han ingen vän; det var derföre lätt förklarligt, om med
den ringa matematiska underbyggnad, som vid våra läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
