Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-178
reise, endast Bayisen låg. På samma årstid 1827 fann Parry
isen alldeles dylik. Scoresby seglade här en gång i slutet af
Maj ända upp till 82° n. lat. I September äro
Ilvalrossfån-garene icke rädda för att segla ofvan 80° — emedan då nästan
aldrig drifis är synlig. Huru kan man då draga snögränsen till
hafvet vid 78°, der sjön vid ytan är -)- 5° C. varm i Sept.,
äfven om man ihågkommer, att hafsvattnet fryser vid circa —
2° C. Öfverallt på den norra kusten finnas otroliga massor
drifved uppkastade, af hvilka hufvudmassan består af pinusarter,
såsom jag tror vår vanliga tall och gran. Men man finner
deribland mycket ofta äfven pimsten och Iafva samt, hvad som
isynnerhet är intressant, märkta kablar af träd och glasballoner,
precis dylika, som nu allmänt begagnas här i Finmarken och
Lofoten vid garnfisket. Ja, Torell var nog lycklig att finna på
stranden en frukt af den Westindiska Mimosa scandens, vid 80°
15’ n. lat. och 19°—20° long. ö. Gr. Som bekant är denna frukt
karakteristisk för Golfströmmen och man kan ju icke betvifla,
att kablarne från Finmarken af samma ström blifvit förda dit
till 80°, 5 n. lat. Det är således bevisadt, att Golfen
åtminstone med en arm fortsätter sin väg vester och norr om
Spetsbergen bortom 80° norrut och här hafva vi att söka orsaken
till, att hafvet ännu N. om Spetsbergen från Maj till September
eller ännu längre är segelbart samt vegetationen så intensiv
äfven på större höjd ofvan hafvet.
Men man finner bland drifveden också en mängd rullar
af näfver, sådana som begagnas i Finland till uppbärande af nät
i insjöar och floder. Då sådane alls icke användas i Norge,
men deremot otvifvelaktigt af de finska folkstammarne i
nordöstra Europa och norra Asien, är man frestad att der förlägga
deras hemland och för deras transport antaga en annan ström
derifrån. Detta vore då Ryssarnes „Polinje", som vinter och
vår anses strömma från öster åt vester (till och norrom
Spetsbergen) samt den öfriga årstiden från vester åt öster, ofvanom
Siberien. Om denna ström är kunskapen så ringa, att man
knappt med visshet vet den existera; det är derföre vågadt att
kombinera gifna fakta med så ovissa. Men det är så mycket
mera frestande att antaga Polinje eller någon annan strömning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
