Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-190
emot bedömmer den sednare. endast efter dess synbara
verkningar i yttre motto. Vi måste dessutom erinra oss, att då V.
Hugo talar om vetenskap (science), det iir endast de exakta
vetenskaperna han, såsom hans landsmän öfverhufvud, hedra med
detta namn.
Den hastiga utveckling, de flesta vetenskaper erhållit i
sednare tid, och det inflytande de till följe häraf kunnat
utöfva på såväl den andliga, som den materiella kulturen, har i
väsendtlig mån befordrats genom inrättandet af
vetenskapsakademier och andra lärda samfund. För 200 år sedan, vid den
tidpunkt, då grunden lades till vetenskaps-akademin i Paris,
voro de flesta vetenskaper ännu i sin linda; det var den
nyvaknade hågen för astronomi och matematik, som närmast gaf
anledning till denna stiftelse; också voro de sju medlemmar, af
hvilka denna akademi i första begynnelsen utgjordes,
uteslutande matematici och astronomer; öfriga vetenskaper blefvo först
efterhand representerade, till dess föreningen skedde med den
några år tidigare af kardinal Richelieu inrättade Franska
akademin. Härigenom gafs en ny hittills okänd impuls åt den
vetenskapliga forskningen. Man öfvergaf en ofruktbar filosofi, som
sedan sekler tillbaka hade förblifvit på samma punkt. Man
åt-nöjde sig icke mer med toma ordtermer; man ville utforska
verkligheten. Man profvade de gängse åsigterna med friare
omdöme än förut; man gjorde sig efterhand oberoende af de
fjettrar auktoritetstron under så många sekel hade pålagt
menniskoanden. Och frukterna häraf dröjde ej att visa sig inom alla
grenar af menskligt vetande. Inom naturvetenskaperna var det
astronomin, som gaf exemplet. Det nyligen uppfunna
teleskopet, på hvars fullkomnande all möda användes, utvidgade
synkretsen samt ledde till nya och vigtiga upptäckter på
himlahvalfvet, bland hvilka jag tillåter mig att exempelvis framhålla
den af Jupiters månar, emedan denna skenbart ringa upptäckt
blef af stor betydelse för framtiden. Man fann nemligen, att
Jupiters drabanter, i likhet med jordens måne, blifva
förmörkade, när de inträda i planetens skugga, och man insåg snart,
att ett sådant fenomen, observeradt från tvenne skilda orter,
kunde tjena till att finna dessa orters tids- eller longitudsskil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
