Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-192
skulle kanske mången af oss ka ansett vara en lek för
sysslolösa hjernor, utan rimlig nytta och utan annat mål än att
tillfredsställa en ensidig, nästan barnslig kuriositet. Och likväl
väldet just ur dessa bemödanden, som bela den sköna och
storartade bygnad, som utgör den högre analysen, sjelfmant och
naturligt framgick och utvecklade sig —• en byggnad, hvilken,
äfven om den ej inneslöte den Jakobsstege, som höjer forskaren
till de himmelska rymderna, eller den magiska staf, som för
honom öppnar naturens hemligheter, likväl ej kunde frånkännas
en hög betydelse såsom ett evärdeligt monument för den
menskliga tankens skapande kraft. Det är i allmänhet svårt att säga,
hvad som kunnat inträffa, om förhållandena varit andra, än de
i verkligheten varit: men sannolikt synes det åtminstone, att de
matematiska vetenskaperna länge kunnat få vänta på den
utveckling de erhållit, om icke vid den tidpunkt, om hvilken fråga
är, vetenskapsidkare af alla nationer trädt i närmare förbindelse
med hvarandra och med större enhet och energi än förut
verkat till samma mål. Det vore icke svårt att uppvisa, huruledes
äfven andra vetenskaper från denna tid datera dels en
kraftigare utveckling, dels äfven sin upprinnelse; men det tillhör icke
mig att nu ingå i vidlyftigare utläggning af detta intressanta ämne.
Af hvad jag haft äran anföra, inses redan tillräckligt,
huru epokgörande i vetenskapens annaler inrättningen var af
Pariser akademin, liksom det är bekant, att denna institution
ännu anses och gäller för intelligensens brännpunkt. Efter dess
mönster hafva akademier efterhand blifvit inrättade i andra
länder. I vår tid, då hågen för associationer af alla slag allt mer
tagit öfverhand, räknar man i de flesta stater redan en stor
mängd vetenskapliga föreningar. Äfven Finland erhöll en sådan,
ehuru sednare än de flesta andra länder i Europa; det var ett
tecken, att vetenskapens betydelse äfven hos oss begynte vinna
erkännande.
Den finska Vetenskapssocieteten är dock ingen akademi;
hvarken dess yttre ställning eller dess verksamhet berättiga till
detta namn. Societetens materiella tillgångar äro jemförelsevis
ringa. Dess medlemmar kunna åt Societetens angelägenheter
egna endast den tid, som egentliga mer eller mindre trägna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
