Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
åhörare benäget ville ursäkta den möjliga bristen på tydlighet,
i betraktande af de svårigheter, som språkets ofullständiga
kännedom måste medföra för mig.
Det är bekant, att astronomerna begagna jordbanans
ra-dius såsom längdenhet för nästan alla beräkningar. Antager man
denna radius såsom gifven, eller tager man densamma till enhet,
så är det lätt att uppgifva planeternas inbördes afstånd, emedan
deras rörelser i förhållande till jordens genom attraktionen kunna
beräknas. Man kunde derföre uppkasta frågan, hvartill
kännedomen om den antagna enheten vore behöHig? Är det icke
likgiltigt för oss, om solens afstånd är en eller tjugu millioner
mil? Man kommer ju ändock till så stora tal, att menniskans
föreställningsförmåga är ur stånd att uppfatta dem? Vi svara
utan tvekan nekande på denna fråga. 1 Here hänseenden är
den absoluta längden för det antagna måttet, eller med andra
ord, solens afstånd uttryckt i mil, af största intresse. Jag
påpekar här endast en af dess användningar, som har närmast
afseende på himmelns beskrifning, på den inest populära delen af
astronomin. Hela vår kännedom om planeternas storlek, yta,
volym, täthet, solfläckarnes dimensioner, kometernas diametrar
samt deras så hastigt försiggående förändringar beror derpå.
Genom våra instrumenter kunna vi naturligtvis endast mäta
himlakropparnes synbara dimensioner, d. v. s. den lilla vinkeln, under
hvilken de för oss visa sig. Deras afstånd är nil alltid bekant,
så vida solens afstånd är gifvet, emedan theorin bestämmer
detsamma i förhållandet till solens distans. Således bero alla
beräkningar öfver planeternas dimensioner, som man finner
uppgifna i populära astronomiska skrifter, på denna enhet och dermed
nästan alla de föreställningar, som vi kunna göra oss öfver
deras natur. Vidare är kännedomen af jordens massa
hufvudsakligen grundad på solens afstånd. Detta låter kanske
besynnerligt nog, men vi få snart se det rätta sammanhanget.
Observerar man på jorden en fritt svängande pendel, så kan man
lätt beräkna ur dess svängningstid och längd jordens attraktion
på sjelfva dess yta. Äfvenledes finner man densamma ur
månens rörelse för ett afstånd lika med månens. Men vill man
deremot beräkna den attraktion, som jorden utöfvar på andra kroppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
