Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Mason och Dixon, hvilkas namn äro bekanta genom en af dem i
Nordamerika utförd gradmätning, erhöllo befallning att begifva
sig till Bencoolen på Sumatra. Deras afresa fördröjdes genom
orsaker, som alldeles icke stodo i beröring med vetenskapen. Under
samma tid rasade nemligen emellan Frankrike och England ett
förfärligt sjökrig hvilket isynnerhet i Amerika fördes med största
förbittring. Fartyget, på hvilket Mason och Dixon hade
inskeppat sig, råkade snart efter afresan i en fäktning med
Fransmännen, blef illa tilltygadt och fick lof, att reparera sina skador
fore resans fortsättande. Derföre kunde de begge astronomerna
icke uppnå sin bestämmelseort, utan landstego på
Goda-IIopps-udden. Denna olyckliga omständighet hade ändock sina goda
sidor, ty Maskelynes observationer förhindrades belt och hållet
genom ogynnsamt väder och derigenom blefvo de på Goda-Ilopps
udden anställde desto vigtigare. Pariser akademien sände Pingré
till ön Rodriguez i södra oceanen. Denna astronom hade att
kämpa med mångartade motgångar och det blef honom icke
förunnadt, att genomföra mera än en liten del af de åt hans
omsorg anförtrodda uppdrag. Le Gentil, som utskickades till
Pondichery, miste genom kriget alla instrumenter och var
derigenom alldeles ur stånd att observera.
Jordens norra delar voro vid denna Venuspassage fullt
besatte med astronomer. Akademien i S:t Petersburg utsände
en fransman Chappe d’Auteroche till Tobolsk, en rysk astronom
Rumovsky till Selenginsk; i Peking observerade missionärerna;
i Madras och Calcutta flere dilettanter, i Torneå Svensken
Hellant, i Kajaneborg Planmann från Aho, oberäknadt ett stort
antal observatörer i mellersta Europa.
Snart efter de olika observationernas offentliggörande åtogo
sig flere astronomer deras beräkning. Vid detta tillfälle uppstod
en ytterst häftig polemik emellan expeditionernas hufvudmän,
som varade nästan intill den 8 år derefter inträffande
Venus-passagen. Det skulle vara alltför vidlyftigt att närmare beröra
de många stundom föga uppbyggliga stridskrifter, som sågo
dagen under denna tidrymd. I allmänhet motsvarade resultatet
icke de derom hysta förhoppningar: solens afstånd blef ännu
alltför osäkert, emedan antalet af de väl lyckade observationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
