Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 6
nuspassagerne skola, vi våga hoppas det, kasta något ljus öfver
denna ömtåliga fråga,- om det då lyckas att få talrika och goda
observationer, men man kan ingalunda räkna på ett definitivt
afgörande, emedan omständigheterna i allmänhet, såsom jag förut
anfört, skola vara föga gynnsamma. Under sådana förhållanden
kan man icke förundra sig, att man ännu ’engång återkom till
de förut flere gånger misslyckade Marsobservationerna. Om
hösten 1862 inträffade en Marsopposition, som var särdeles
egnad, emedan planetens afstånd från jorden var mycket litet.
Hufvudvilkoret för en lycklig framgång var, att man observerade
efter en och samma plan. Från observatorium i Pulkowa utgick
ett af d:r Winnecke utarbetadt förslag till en sådan, som på
många observationer adopterades. Isynnerhet var det vigtigt,
att två observatorier, söder om Eqvatorn, San Jago och Goda
Hopps udden förklarade sig villiga, att deltaga häri, ty alla
nordliga observatorier kunna ingenting uträtta utan de sydligas
medverkan. Arbetets definitiva resultat kan man icke ännu
anföra, emedan dess beräkning har blifvit fördröjd genom
svårigheten, att inom kort tid samla alla observationerna från så
aflägsna orter, men ur de på Goda Hopps udden och Pulkowa
anställda observationerna följer en betydlig förminskning af
Enckes soldistans, som utmärkt väl låter förena sig med den, som
följer ur de anförda theoretiska undersökningarne. Det synes
således afgjordt, att solen verkligen är betydligt närmare, än
man hittills antagit.
För öfrigt har man äfven kommit till samma resultat, på
en helt annan väg, som jag utber mig få antyda med några
ord. Genom astronomiska observationer kan man nemligen
bestämma ljusets hastighet i verldsrymden, d. v. s. man kan noga
uppgifva det antal af sekunder, som en från solen utgående stråle
behöfver, för att tillryggalägga vägen derifrån ända till jorden.
Deremot har den franska fysikern Fizeau lyckats uppfinna vissa
högst snillrika apparater, som tjena att observera, i hvilken tid
en ljusstråle genomlöper en väg af en bestämd längd, till exem-
tionerna finner en större solparallax, än Encke för fyratio år sedan hade
kunnat finna, nemligen 8". 832, hvilket resultat ganska väl låter förena sig
med de öfliga här framställda nyaste undersökningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
