Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
ändern, hervorbringen, das sind ursprüngliche, beharrliche und
starre formen, Urformen der Schöpfung." Denna åsigt är
man säkerligen fullkomligen berättigad att äfven uttala om
några nu kända fårraser. I mitt ofvan omnämnda föredrag
om den Darwinska transformationsläran har jag försökt
ådagalägga sannolikheten deraf, att åtminstone några af de
kända vilda fårarterna och deras såkallade geografiska varieteter,
hvilka bebo eller fordom bebott några högre
bergssträckningar i Europa och Asien, redan af halfvilda eller
nomadiserande folkslag blifvit tämda samt utgöra numera
stamformerna för flere af de många sedermera genom hybridisering
uppkomna degenererade varieteterna. Att skilda från
hvarandra aflägset boende folkslag redan under en tid, då föga
någon beröring ägde rum emellan olika nationer, ägt fåret
såsom husdjur, är historiskt bekant; man har således på skilda
orter tämt ursprungligen olika former, och att man sedermera
hybridiserat desamma t. o. m. med vilda arter, känner man
äfvenledes. Jag har 1. c. anfört, att den romerske författaren
Columella omtalar en kroasering af tarentinska får med
vilda, som blifvit öfverförda ifrån Afrika; här ma ännu
tilläggas, att man enligt Plinius (flist. nat. lib. VI, c. 49) redan
fordomdags kände bastarder af det tama fåret med muflon
under benämningen af Umbri; och att dessa afkomlingar
ytterligare frambringa bländningar med det tama fåret omtalas
af Cetti (Quadrup. di Sardegna). Det torde tillika förtjena
omnämnas, att af de i Spanien förekommande bekanta
fårraserna de såkallade Churros både till storlek äfvensom till
hufvudets, benens och kroppens form särdeles likna muflon,
hvilken enligt äldre författares uppgift åtminstone fordom
anträffats i detta land. Den ras deremot, som är känd under
benämningen af Metis är, såsom namnet redan antyder, en
bastard och det nemligen, enligt flere pålitliga författares
uppgift, af Merinofår (Ov. hispanica L.) med Churros. Dessa äro
derjemte ganska ofta skäckiga, såsom det icke sällan är fallet
med bländningar, isynnerhet med sådana, som leda sin
härkomst från stamföräldrar med olika färgteckning. Jag
kunde visserligen nu redan, men endast gissningsvis, tolka upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
