Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
ken af Linne på ganska goda grunder beskrifves såsom en
egen sjelfständig art under namn af Ovis guineensis. Detta
species utmärker sig icke allenast genom sina ovanligt höga
fötter, starkt kullrigt böjda näsben, sin långa svans o. s. v.,
utan äfven genom det egendomliga förhållande, att dess kropp
endast är betäckt af konturhår, utan några underliggande
ullhår. Denna art har således i sitt ursprungliga vilda tillstånd
säkerligen icke vistats i några högre bergstrakter, der dess
höga ben dessutom varit för densamma fullkomligen
olämpliga och dess hårbeklädnad icke något skyddsmedel emot ett
strängare klimat. Då äfven vilda bergsfår (t. ex. Ovis
ammon och Ov. musimon) ganska lätt låta tämja sig, är det
ingalunda förvånande, att det guineiska fåret liksom den af
Pallas beskrifna Ovis steatopyga blifvit utrotad i dess vilda
tillstånd på dess ganska lätt tillgängliga boningsplatser. Af
denna Ovis guineensis, som äfven är känd under benämningen
af Damara-fåret, finnas emellertid i Afrika bastarder med det
vanliga fåret, som endast fläcktals äro betäckta med ull.
Dylika blandade och vanligen skäckiga raser känner man äfven
från Ostindien och China. Med anledning af den form, som
finnes beskrifven i Griffith anitn. Kingd. IV, p. 330, uttalar
J. A. Wagner i Schrebers Säugtkiere V, p. 1435, den
förmodan, att portugisarne öfverfört det högbenta fåret från sina
besittningar i Afrika till Goa samt att det sedermera i
Ostindien blifvit kroaseradt med andra fårraser. I Buchanan’s
Trawels from Madras through Mysore beskrifvas med indiska namn
äfvenledes tvenne ostindiska fårraser, som bland annat genom
sina korta svansar väsendtligen afvika från Ovis guineensis.
Af ren ena at dessa raser har jag varit i tillfälle att se och
undersöka ett exemplar, hvilket äfvenledes bär de tydligaste
spår af sin hybrida härkomst. Jag skulle visserligen mycket
gerna meddela min åsigt om uppkomsten af denna form samt
närmare beskrifva densamma, men är ej berättigad att gå en
annan person i förväg, som äger närmare rätt att meddela
notiser derom. Enligt Buchanans beskrifning bär denna
utuntur. . . Ego quondam juvenjli fervore ductus horum animalium
dorso insidens ad qvartam miliarii partem delatus fui."
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
