Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
na Sr inlemnades till K. Vet. Akademien och snart bör lemna
tryckeriet.
Den vigtiga frågan, under hvilka förhållanden samt i hvad
mån arterna äro föränderliga, gaf mig anledning att under och
efter clen senaste resan till Spetsbergen underkasta de der
häckande foglarne en noggrannare undersökning. Det
visade sig, att alla sådana arter, som äfven kläcka i sydligare
trakter, mer eller mindre märkbart afvika från sina sydligare
stamförvandter, samt bilda högeligen anmärkningsvärda
lokal-racer. Många afvika så betydligt från t. ex. de
Skandinaviska formerna, att de ansetts för egna arter, men enligt mina
undersökningar kan ingen enda af de Spetsbergska
lokalformerna göra anspråk på arträttighet i zoologisk mening. Bland
alla dessa erbjuder den Spefsbergska ripan måhända det
största intresse. Denna fogel, som är circumpolär och
förekommer i alla högnordiska länder, lefver äfven på de
Skandinaviska fjellen, på de Schweitziska alperna, på Pyreneerna och
på de Skottska högfjellen. Ehuru exemplaren från olika
lokaler alltid visa smärre afvikelser, tillhöra de dock en enda
verklig art. Den Spetsbergska är störst af alla, liknar mest
den Grönländska och Isländska, och torde få anses
representera den ursprungliga och äldsta stammen, som under
glacial-tiden spridde sig till Schweitz, Pyreneerna och Skottland,
och ännu fortlefver der på de högsta fjellen närmast
snöregionen, ehuru förändrad och under belt olika förhållanden.
Ripan på Spetsbergen är åtminstone 9 månader af året hvit,
men i Skandinavien endast 6 eller 7, i Schweitz 5, och i
Skottland blott 3 månader. Då snön på de Skottska fjellen
ligger mycket kortare tid än i Schweitz, och den
Skandinaviska vintern fortfar längre än den Schweitziska, medan
Spetsbergens kuster äro längst snöbetäckta, är det i ögonen
fallande, att tiden för vinterdrägtens bärande hos denna art står i
ett bestämdt förhållande till den tid marken på hvarje ort är
snöbetäckt, alldeles såsom hos dalripan, Lagopus subalpinus,
hvilken i Skandinavien är halfva året hvit, men i Skottland
aldrig erhåller sin hvita vinterdrägt och derföre ansetts för
egen art, Lagopus scoticus, eller såsom hos haren Lepus va-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
