Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
nerne d. ä. Lyderne mycket väl. Blott ett saknas i det
Homeriska krigsväsendet, hvilket på Assyriska stridsbilder-städse
framträder, neml. belägringsmaschiner, stormbockar o. d. I dess
ställe hafva vi dock trädhästen, hvilken troligen, såsom
redan Pausanias anmärker, icke varit något annat."
Nu, då jag är i beråd att sluta, att för den fråga som
sysselsätter oss draga konklusionen af min undersökning, kan
det synas, som hade jag bevist för mycket och dermed,
enligt den gamla satsen, — intet. Af det upplästa citatet ur
Braun framgår ju, att icke endast Trojanerne, utan äfven
Grekerne sjelfve stått under trycket af Assyriens väldiga arm.
Javäl, så var det ock, — med den väsendtliga skilnad
likväl, att de förres sjelfständighet redan var bruten, de
sednares deremot endast svårligen blottställd. Jag medger ännu
mera; jag erkänner, att för hvarje blick, som vill se, ej
allenast de äldste Grekernes konst, hvarom närmast nämndes,
u-tan hela deras civilisation i alla sina yttringar visar
skådespelet af de lifligaste och mångfaldigaste beröringar med
Ö-sterlandet. Det hör ej hit, att fördela rollerna, att skilja
mellan de bildningselementer, hvilka representera Egypten, och
hvilka Asien samt hvilka åter, bland de sistnämnde,
Feni-cien och hvilka Assyrien. Alltnog: under många sekel,
under hela den långa period, som föregår Trojanska kriget,
hade Grekland varit utsatt för inflytelsen af en fremmande
andes obestridda öfvertag. Icke blott vi veta det; Grekerne
kände det sjelfve från det ögonblick deras folkmedvetande
vaknade. Här ligger vändpunkten.
Såsnart en äldre, högre kultur möter en yngre, ännu ej
i sina rötter stadgad, råkar den sednare alltid i fara att
för-qväfvas. Intet folk, som är bestämdt att verka sitt eget verk,
att lefva sin egen framtid, kan längre än till ett visst
maximum emottaga ens odlingens och förädlingens dyrbara
skänker af ett annat. Skall en nation i historien få en blifvande
plats, då måste hon, medan tider ännu äro, lyssna till
sjelf-uppehållelsedriftens mäktiga röst, hon måste följa denna på
engång natur- och andekraft, som bjuder att visa tillbaka allt,
som kan hota hennes inre oberoende, ty detta är vilkoret för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
