Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
Man kan icke neka att denna hypotes var mera
storartad, men måste äfven medgifva, att densamma blottade
många ofantligt svaga sidor. Bortser man från det
äfventyrliga uti strömmens ledande rundtomkring hela jordklotet och
den helt och hållet orimliga anledningen dertill, blifver
densamma alltid skyldig svaret på den frågan: hvarifrån kom
denna vattuflod och hvart tog den vägen? Det var derföre
icke under att den genast från första början fann
motståndare. Ibland dem bör märkas, såsom den förste, Leop. v.
Buch, hvilken påstod dessa erosions- och rullstensfenomener
vara lokala för hvarje dalsträckning, hvilket isynnerhet
alp-dalarne i Schweitz ådagalägga, samt härröra af större
vatten-och issamlingars nedflytande till lägre trakter. Dessutom
vittna, säger han, de erratiska block, som finnas på ofantliga
afstånd från sin ursprungsklyft utan tecken till nötning, om
något helt annat fortskaffningsmedel än en sådan
rullstensflod. Dennas försvarare invände väl, att refflornas riktning
icke följer markens sluttningar och är deraf nästan
oberoende, att den afnötta sidan af bergen eller den s. k. stötsidan
stundom är vänd emot hafvet; att man på de skandinaviska
bergen (ty till denna lokal af fenomenet inskränkte sig
vanligen försvaret) ej kunde tänka sig uppkomsten af en sådan
lokal vattensamling, att den skulle förmått åstadkomma så
stora verkningar af så vidsträckt omfång eller så lång
varaktighet. De erratiska blockens kringspridande ansågo de ej
böra förblandas med rullstenarnes, grusets och sandens,
emedan de förra ligga på ytan af de senare och således tillhöra
en vår tid närmare belägen period, i hvilken flytande
ismassor kunde tänkas verksamma. — Men snart uppträdde en
mera bestämd och afgjord antagonist, Agassiz, hvilken i sina
Etudes sur les glacicres år 1840 vidlyftigare och omständligare
utvecklade den af Venetz och Charpentier förut framställda
åsigt att bergens afnötning och afslipning samt refflorna på
deras ytor härröra af glacièrer, som småningom glidit
deröfver och på den undre smältande sidan varit uppblandade med
grus och stenar. Sedan han först genom noggranna
undersökningar af de Schweitziska glacièrerna öfvertygat sig om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
