Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
eller i större höjningar och sänkningar. Så har man
framhållit att norra Europas nuvarande mildare klimat är en följd
af golfströmmens lopp tätt förbi Norges kust. Tänker man
sig denna ström hämmad eller dess norra del förflyttad
närmare Amerika, så skulle ovilkorligen en sänkning af
Europas medeltemperatur och isynnerhet vintertemperaturen
inträffa. Detta torde visserligen vara förhållandet, men då det
är en nödvändig följd af jordens rotation, att den från
eqvatorn norrut gående strömmen drager sig åt. öster, och den
norra arktiska strömmen deremot så mycket som möjligt åt
vester, så har väl deras lopp i alla tider varit sådant det nu är.
Ett sammanhang emellan Östersjön och Ishafvet öfver norra
Ryssland kunde väl möjligen hafva bidragit till att något
sänka temperaturen, men skulle svårligen förmått öfverdraga
hela Europa med ett istäcke, så mycket mindre, som vi efter
glacialperiodens slut äro nödsakade att antaga ett sådant
sammanhang.
Det nyaste försöket att förklara denna stora
glacièrbild-ning framställdes och publicerades i slutet af förlidna år af
prof. Frank land i England — dock en afgjord anhärfgare af
glacièrteorien — hvilket förklaringsförsök, så paradoxt det i
början förefaller, likväl måhända i sjelfva verket är det
naturligaste. Hans påstående är nemligen, att glacièrernas
förökande och utbredning icke härrörde af köld, utan af värme.
Hans åsigt i korthet refererad är följande: Att antaga en
lägre temperatur på jordytan såsom första upphofvet och
orsaken till den stora glacièrbildningen är att alldeles förbise
ett hufvudsakligt och väsendtligt vilkor för densamma. Hela
denna process är nemligen intet annat än en destillation, och
aldrig erhålles en större mängd af destillatet genom
förminskning af destillationskärlets temperatur. En
destillationsapparat består af tre delar: evaporatorn (ångbildningskärlet),
kondensatorn (afkylaren) och recipienten (förvaringskärlet). Den
första utgöres i naturen hufvudsakligen af verldshafvet« yta,
den andra af luften, der vattengasen kondenseras till snö, om
blott temperaturen der är tillräckligt låg, den tredje af fasta
landets yta, isynnerhet dess högre belägna delar. Deras funk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
