Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
under isperioden varit t. ex. 10 à 20° högre än nu, och denna
temperatur under de föregående geologiska perioderna
småningom aftagit, detta skulle för de äldsta protozoiska tiderna
förutsätta en så hög värmegrad, att animaliskt lif ej kunde
deri tänkas hafva existerat. Denna bemötes dermed att vi
alldeles icke ege några kronologiska grunder att bestämma
långvarigheten af hvarken den præglaciala eller den
postglaciala tiden. Att aflagringarnes mängd och mäktighet icke
kunna vara några tidmätare, inses deraf att högst olika
qvantiteter fasta ämnen på samma tid kunna afsätta sig ur
vätskor, hvari de befinnas upplösta eller uppslammade, efter
o-lika qvantiteter af det uppslammade eller upplösta, hvilka
under de äldsta perioderna måste hafva varit ofantligt större
än under de senare och de nuvarande. Äfven måste
vattnets afsvalning under jordens hetaste tider gått ganska fort
till följe af den starka afdunstningen och sedan allt
långsammare, så att densamma under hela primära, sekundära
och tertiära formationernas tid icke särdeles mycket kan
hafva förändrats, då deremot just glacialtiden borde hafva
åstadkommit i vattnets temperatur en vida raskare förminskning,
till följe af snögränsens nedsänkning ända till hafskusterna
och in i den varma vattenmassan. — Det tredje inkastet är
att spår af en glacialtid af några geologer uppgifvas kunrfa
skönjas redan under miocentiden (medlersta tertiärperioden),
ja till och med under permiska formationens tid. Detta är
likväl ingen motsägelse emot ofvanframställda hypotes, ty
klart är att då afdunstningen förut var ännu vida större och
luftens kondensationsförmåga föga mindre, någon bestämd
början för en glacierbildning på jordytan icke kan fixeras, utan
att den begynte långt förut på de högsta bergstopparne
innan snögränsen sänkte sig så, att isen’kunde betäcka äfven
de lägsta trakterna af jordytan.
Författaren försöker sedan på grund af dessa
betraktelser uppkasta en bild af jordens klimat under den præglaciala
perioden. Kusterna af det varma hafvet egde en mild och
likformig temperatur, luften var fortfarande varm och fuktig,
jorden skyddades af den molnbetäckta himmelen för som-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
