Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
trala delen. Dylika snitt visa ofta ännu flere timmar efter
det de blifvit förfärdigade tydligt ljusphenomen. Båda lagren
bestå, såsom redan Kölliker uppgaf, väsendteligen af celler,
ehuru dessa utan tillhjelp af reagentier äro högst svåra att
se. Den cellisa texturen är likväl lättare att igenkänna i det
O O
ventrala, än i det dorsala lagret. Med tillhjelp af lösningar
af chromsyra, tvåfalldt chromsyradt, kali, osmiumsyra,
oxalsyra eller jodserum skilja sig cellerne lätt från hvarandra, och
framträda då som polyedriska i rummets tre dimensioner
temmeligen lika utvecklade kroppar, från hvilkas, stundom rätt
skarpa, hörn korta finkorniga fortsättningar utgå. Dessa celler
bestå af en tjock protoplasma massa, i hvars inre en
proportionsvis liten, rund kärna ligger. Någon membran kan icke
märkas på dessa celler.
Mindre lätt låter det dorsala lagrets finare struktur
upptäcka sig genom reagentier. Att de i mängd förekommande
fina kornen, som vid sönderplockning af organet under vatten
framträda med liflig molekularrörelse, sammanhållas af en
seg-llytande slemmig substans, ser man vid undersöknig uti
serum. Särdeles intressant är Kölliker’s upptäckt, att dessa
korn innehålla urinsyra, som genom bekanta kemiska
reagentier deri kan uppvisas. Basen hvarvid syran är bunden är
deremot ej noga bestämd. Dock sluter K. till att densamma
vore ammoniak, deraf att salmiak-arborisationer uppstå vid
behandling med saltsyra, äfvensom deraf att den hvita
massan vid glödgning ej lemnar någon återstod. Undersökning
medelst Polarisations-apparat visar att hvarje af dessa små
korn är starkt dubbelt brytande, hvilket optiska förhållande
således intet lemnar något tvifvel öfrigt att de ej äro af
kry-stallinisk tuxtur. Då nu ljus-utvecklingen uteslutande är
inskränkt till det ventrala lagret, uti hvilket inga dylika
kry-staller förekomma, måste man, oaktadt de begge lagrens nära
sammanhang, likväl betrakta dem som väsendtligen skiljda.
Man kunde benämna cellerna uti den ventrala delen
lysorga-nets Parenchym celler, den dorsala delens deremot Urat-celler.
Af särdeles vigt är tracheernes och nervernes
förhållan-de i lysorganet. Så långt tracheerne äro fyllda af luft är det
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
