Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djur hastigt svarta, under det att nämnde verkan på öfriga
af chitinhud betäckta delar först långt sednare inträffar.
Visa nu trachéernes slutceller i afseende på
osmiumsy-ran en stor frändskap till syre, så ligger det nära att antaga,
att de äfven vid lysningsprocessen spela en stor roll. I detta
hänseende är följande omständighet af intresse. Observerar
man nattetid med svag förstoring lysande lianor af Lampyris
splendidula, så märker man att ljusets rhytmiska till- och
aftagande, som vanligen framträder ganska tydligt, består i
uppflammandet af små i lysorganet fördelade punkter, hvilkas
antal och anordning motsvarar trachee-cellernes, såsom
osmium-preparaterne visa dem. Först efter uppträdandet af dessa
punkter, utbreder sig ljuset mera jemnt öfver organets hela
yta, för att sedan åter vid aftagandet längst häfta vid spridda
punkter. Den jemna utbredningen vid maximum af lysning
tyder väl på ett deltagande af lysorganets parenchymceller,
såsom också annors sannolikt är, men uppflammandet uti
enskilda spridda punkter låter deremot förmoda, att det är
tra-chée-cellerne, derifrån ljuset verkligen först begynner.
Förgätas bör likväl icke att dylika stjernformiga
trachée-eeller, som de ofvan beskrifna, äfven förekomma på andra
ställen i insektkroppen, och att således närvaron af desse
ännu ej utgör något utmärkande tecken för lysorganet.
Karakteristiskt tyckes deremot den oerhörda mängden af traché-celler
på ett inskränkt rum vara.
Angående nerverne förtjenar anmärkas att de från sista
buk-ganglierne utgående nervstammarne, som från dorsal-sidan
intränga i lysorganet, till sin finare struktur fullkomligt
öfverensstämma med kroppens öfriga nerver. De äro finkorniga
fiberknippen med kärnhaltig skida. De förgrena sig mellan
lysorganets parenchym-celler, divergera starkt från hvarandra,
hvarefter grenarne blifva allt finare tills de slutligen
försvinna. Kölliker omtalar i nerverne kärnhaltiga tillsvällningar,
från hvilka 2 à 5 grenar utgå. Schultze deremot har ej
kunnat observera några cellartade inläggningar i nerverne, utan
förklarar den dichotomiska förgreningen för regel. Isoleringen
af nerverne lyckas bäst genom sönderplockning i friskt till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
