Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(56
Likaså skall omkring år 1803 å Hofgårds egor å Sibbo
s:u f. d. dragonen Stellberg, vid stockhuggning i skogen, hafva
gjort ett större fynd. Under en tjockare stubbe voro tvenne
pistoler laggda i kors på locket till en gryta, hvari
inneslö-tos en mängd Ungerska dukater. "Myntet uppköptes till
största delen af dåvarande handlanden, sedermera kommerserådet
Heidenstrauch i Helsingfors. Ännu år 1839 funnos några
stycken deraf hos upphittaren eller hans dotter, och blefvo
inlöste af landshöfding Stichæus. Då man känner" (fortsätter hr
W.) "att Ungerska dukater icke präglats sedan 1500-talet, är
det troligt, att de nu nämnda utgjorde ett byte från 30-åriga
kriget, samt blifvit hemförde af detta krigs hjeltar, hvaraf
någon eller någre voro bosatte i Sibbo."
"För mer än 50 år sedan" har br Weckström i
Helsinge s:n hört en sägen, så lydande: Redan "långt derförinnan"
hade en länsman uti en bergsskrefva i Gammelstaden invid
Helsingfors påträffat ett större käril med deri gömda
silfver-pjeser och mynt. Länsmannen gjorde för egen räkning
beslag på prisen och kom sig derigenom till ett förut okändt
välstånd.
Denna berättelse ger hr Weckström anledning uttala sin
förmodan, att skatten måhända blifvit nedgräfd redan under
medeltiden, då laxfisket i Vanda å (hvilket, såsom kändt är,
underlydde Padis kloster i Liffland) tillskyndade nämnda nejd
en liflig kommers, hvilken ock föranledde Gustaf Wasa att
der anlägga en stad.
Än mera påkalladt fästes uppmärksamheten derå, att
denna historiskt vigtiga nejd ej blifvit antiqvariskt närmare
undersökt. Ännu på 1820-talet (och möjligen till våra
dagar) skola tydliga spår varit skönjeliga af grundvalen till
stadens kyrka på en under Anneberg hörande äng, några
famnar från det ställe, der, nära invid karaktersbyggnaden vid
elfven, en byväg förgrenar sig åt vester från stora
landsvägen. Å aenna byväg funnos vid sagde tid lemningar efter
en stenlaggd gata, samt invid kyrkogrundvalen en grafsten med
otydlig inskrift. Att sjelfva staden icke hade någon stor
utsträckning anses sannolikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
