Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101)
ningar hafva nemligen ådagalagt, att äfven arsenik och
antimon framkalla samma patologiska förändringar i organismen
som fosfor, ty under bruket af dessa medel ser man likaledes
störingar inträda i lefvern, njurarne, hjertmuskulaturen,
diaphragma o. s. v. Saikoyvsky experimenterade såväl med
arseniksyrlighet, som arseniksyra, af hvilka den förra verkar
starkare. Efter förgiftningar med små doser befanns lefvern
alltid förstorad och fetthaltig, i midten af hvarje acinus voro
cellerna fyllde med större och mindre fettdroppar; njurarne
voro likaledes förstorade och urinkanalernas epithelier
fettvand-lade. Muskelprimitivfasciklarne i hjertat innehöllo likaledes
fett, äfvensom epithelet i ventrikelns körtlar. Samma
förändringar uppkomma vid användning af isynnerhet lösliga
anti-monpræparater. När förgiftningen inverkat en längre tid,
visa lefver och njurar spår till inträdande förminskning och
atrofi.
Utom dessa förändringar iakttogs alltid vid förgiftning
med arsenik- och antimonpræparater i lefvern en
förminskning, stundom till och med ett försvinnande af glycogenet och
i extractet^deraf saknades sockret, medan vid fosforförgiftning
glycogenet väl fanns, ehuru i mindre grad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
