Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101)
Sammanträdet den 19 Mars 1866.
Ordföranden, professoren Kruegek gjorde angående
Ura-nus-drabanterna följande meddelande:
Den 13 Mars 1781 var W. Herschel sysselsatt med att
mönstra en viss grupp af små stjernor i konstellationen
Tvil-lingarne; vid detta tillfälle varseblef han en stjerna af vidpass
sjette storleken, som till utseendet skilde sig betydligt ifrån
de öfriga. Den visade en märkbar skifva och efter en kort
tids förlopp kunde äfven en långsam rörelse hos densamma
observeras. Sedan den en längre tid hade blifvit ansedd för
en ny komet, vann man efterhand en klarare föreställning
om dess natur och man kom till den öfvertygelsen, att denna
förut obekanta himlakropp var en ny planet, den yttersta
af alla då för tiden kända, som numera allmänt betecknas
med namnet Uranus.
Urani afstånd ifrån solen är 19 gånger större än jordens;
denna omständighet i förening med dess ringa skenbara
diameter lät på förhand förmoda, att dess drabanter, om
öfverhufvud sådana skulle finnas till, endast med största svårighet
borde kunna observeras. Efter fruktlösa försök att upptäcka
Uranus-drabanter, använde Herschel från och med 1787 nya
af honom förbättrade teleskoper, så kallade "front vieio’
reflektorer, som hade betydliga företräden framför den äldre
konstruktionen. Med en sådan såg han den 11 Jan. 1787
Uranus omgifven af flera små stjernor, hvars ställningar,
jem-förda med planetens, noga antecknades. Dagen derpå hade
två af dessa stjernor försvunnit, hvilken omständighet
häntydde på drabanters tillvaro. Genom fortsatta observationer
blef det möjligt, att redan den 7 Febr. 1787 konstatera
existensen af en drabant; två dagar derpå fanns äfven en annan.
Omloppstiden af dessa två först upptäckta drabanter utgör
8^ och 13 i dygn; deras banor hafva en ganska stor lutning
emot ekliptikan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
