Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
kultur, det är jordens ans och odling för folkets materiella
välstånd. Härom var friherre Munck äfven lifligt öfvertygad.
Införandet af de rationella metoder i jordbruket, som vunnit
insteg mer och mer i alla civiliserade länder, ansåg han,
likasom mången annan fosterlandsvän, för en af de stora
uppgifter, hvilka hos oss ju förr dess hellre borde genomföras;
likasom mången annan arbetade han för detta ändamål med stor
ansträngning och nedlade betydliga kostnader på dess
förverkligande.
Som en äkta folkets man lefde och verkade han sålunda
Höstterminen har begynts i Oktober månad, vanligen i början,
men några år äfven i medlet af densamma; ty barnen hafva ej kunnat
slippa till skolan förrän de nödvändigaste höstarbeten blifvit gjorda i
hemmet. Vårterminen åter har vidtagit strax efter trettondag (efter
omkring 20 dagars julferier) och räckt till första dagarne af Juni, dä
läseäret slutats med en af elevernas föräldrar och andra sockneboer
talrikt bivistad årsexamen, hvarvid alla barn af skolans anläggare, som
jemte sin familj alltid öfvervarit högtidligheten, fått någon bok till
skänks, olika till värde efter barnens olika förhållanden.
Lektionstimmarnes antal har dagligen varit 6, utom om
lördagarne, då eleverne blifvit hemförlofvade kl. i på dagen. Den mörkare
årstiden hafva lektionerna börjats kl. 9 f. m.. annars kl. 8.
Läroämnen hafva varit: 1) Religion (Katekes ocli Biblisk historie), 2) Finlands
geografi efter Hallstens lärobok, 3) Allmän geuyafi (det allmännaste af
den matematiska och fysiska samt Europas politiska), 4) Finlands
historie efter Hallstén, 5) Allmän historie efter Bredow, till korstågen, G)
Naturlära med ledning af Berlins och Topelii läroböcker, 7) Finsk
grammatik (etymologi), 8) Räkning, der de mest försigkomna hunnit till
Re-guladetri, 9) Skrifning (skön-, rätt- och ämneskrifning), 10) Tanke- och
ta/öfningar (efter Wurst’s "Zwei ersten Schuljahre"), 11) Skrif läsning,
12) Teckning och 13) Sång (tvåstämmigt Endast i Katekes hafva
eleverna halt hemlexor, föröfrigt har allt blifvit inlärdt på skolan, dels
genom läsning i läroboken och dels genom lärarens muntliga föredrag.
— Årligen har skolan varit besökt af omkring 40 elever; under lorsla
året 1S57—58 var elevernas antal 59 (33 gossar och 26 flickor), andra
året 1858-59 38 (21 och 17), tredje året 1859-60 45 (29 och 16),
fjerde året 1860-61 40 (24 och 16), femte året 1861—62 31 (22 och 12),
sjette året 1862-63 35 (22 och 13), sjunde året 1863 64 46 (28 och
18) och åttonde året 1864—65 44 (28 och 16) emellan 7 och 14 år
gamla, och hafva de äldre af hvardera könet turvis hvarannan vecka
bivistat skolan, de yngre deremot i en fortsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
