Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
af polyp i svalget, lyckligen opereradt af Nélaton genom
gal-vanocaustik, en Italienare Cimcei.li velat vindicera sig
prioriteten till ifrågavarande operations metod, emedan han år
1862 utgifvit ett arbete öfver galvanocaustiken. Uti
samlingen af desse vetenskapliga notabiliteter af första rangen,
hvaraf de flesta medlemmar af sagde lärda samfund i Paris
utgöres, fanns lyckligtvis likväl en, det måste erkännas,
nemligen Verneuille, hvilken påminner sig att en Crusell något
arbetat uti samma ämne, men han betecknade detta såsom
"des théories et des essais imparfaits." Emot såväl detta
le-gera bedömande, som ock isynnerhet emot denna Cinicellis
lust att på grund af ett år 1862 utgifvet arbete öfver
galva-nocaustik vilja tillvälla sig prioriteten af sagde stora
uppfinning, få vi här inlägga vår protest så vidt denna kan ifrån
området af vår modesta vetenskapssocietet göra sig hörd.
Redan år 1838 sågo vi härstädes vår landsman Crusell,
då efter nyss slutad akademisk kurs kamraterna hvar åt sitt
håll hastade att förskaffa sig en praktisk anställning,
fortfarande med en äkta finsk ihärdighet arbeta i sin mer än
tarf-liga studerkammare med att galvanisera hundar, kattor och
höns. Han ville ställa sina frågor rörande effekten af denna
naturkraft å lefvande organismer till den lefvande naturen,
för att få desse af henne sjelf löste. Hans något tafatta sätt
att gå tillväga vid experimenterandet, lät dem ofta nog
misslyckas, något som vi i öfrigt ofta fått bevittna kunna inträffa
äfven med de habilaste experimentatorer och detta just då de
mefSt varit beräknade på effekt. Så gick det med Crusell en
gång då han ville å Universitetet offentligen framställa sina
rön. Han ville ibland annat visa å en hund och å några höns
huru det med de olika strömrigtningarne ifrån ett litet
galvaniskt batteri läte sig utföras att efter behag framkalla uti ö-
o o
gat grå starr och att sedan åter upplösa densamma och
återställa den förlorade synen. Det första momentet af
experimentet lyckades ganska riktigt, men det senare misslyckades.
De blindgjorda ögonen förblefvo blinda. Detta ådrog honom
månget spefullt skämt, ehuru visserligen också å andra håll
ett välförtjent erkännande af hans vetenskapliga sträfvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
