Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
inför Kejserliga Vetenskaps-Akademin i S:t Petersburg den
11 September 1846. Han inlemnade Hera skrifna memoirer
häröfver till Pariser-Akademin. Den stora kirurgen Piragoff
omfattade denna nya metod med stort intresse och
uppmanade Crusell att bege sig till Paris, der han ansåg rätta fältet
vara för hans experimentela studier. Men han hade icke
företagsamhet nog i det praktiska lifvet för att kunna följa detta
råd och tycktes icke heller lägga någon synnerlig vigt
härvid. Jag arbetar med facta, men facta äro facta öfverallt
plägade han yttra sig. Detta skulle dock af händelserna svårt
motsägas. Han hade ännu under sin lifstid den smärtan att
se Pariser-Akademin tilldöma sitt stora pris åt Professoren
Middeldokpf i Breslau för dennes stora förtjenst af att hafva
infört galvanocausfiken uti kirurgin. Och nu blott få år efter
hans död kan inför kirurgiska societeteten i Paris Cinicelli
göra påstående om prioritetsrätt för denna uppfinning i och
för ett arbete dateradt år 1862!
Ehuru åtnjutande såsom understöd under sin vistelse i
Petersburg provincialläkarelönen i Kexholm, den han fick
bibehålla intill dess lian blef genom bemedling af sin gynnare
Geheimerådet Marcus år 1847 antagen såsom tjensteman vid
medicinska departementet af inrikesministerium och dervid
uppbar lön samt i denna egenskap äfven såsom vedermälen
af Kejserlig Nåd blef ihågkommen med både ordnar och
titlar, var hans ställning i Petersburg förenad med många
svårigheter. Hans fåordighet, bristande språkkunskap, hans ofta
besynnerliga sätt och vanligast mer än tarfliga boning och
utstyrsel gjorde någon egentlig framgång å den praktiska
banan omöjlig. Hans lif förblef sedan alltigenom en kamp emot
nöd och försakelse. Penningens värde såsom medel att njuta
af lifvet kände han ej och då hans patienter till det mesta
voro fattiga, fick ban ofta dela med sig af de honorarier han
kunnat förvärfva sig af de rikare. Nya konstruktioner af
apparater och anställande af experimenter å djur medtogo
dock det mesta af hans inkomster och ofta skall det händt
aff han för att bekosta en ny skruf fick försaka brasan i
kakelugnen, hvarföre han icke sällan fanns vid sina arbeten sitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
