Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Sammanträdet den 14 Maj 1866.
Professoren von Becker lemnade en framställning af de
undersökningar, som till utredande af Retinas anatomi och
fysiologi blifvit utförda af Professoren Max. Schultze i Bonn.
Professoren Moberg anmärkte i anledning häraf att en
med Youngs theori för färgintrycken analog åsigt angående
sensationen af de särskilda tonerna blifvit framstäld af
Helmholtz i dess Lehre von den Tonempfindungen, nemligen att för
uppfattningen af hvarje förnimbar ton finnes en egen organ,
som endast genom toner af en bestämd höjd (våglängd) kan
försättas i medsvänguing och derigenom verkar på dermed i
förbindelse stående fibrer af hörselnerven. Såsom sådana
organer anser han de till snäckan (cochlea) hörande s. k.
Cor-tiska fibrerna, hvilkas antal enligt Kölliker uppgår till
omkring 3,000 och således, med antagande af sju i musik
användbara oktaver, belöpa sig till 400 på hvarje oktav eller
33 på hvarje half|öns intervall. Når nu en enkel ton örat,
kommer endast den af dessa fibrer, som med denna ton står
i fullkomlig enklang eller ock möjligen de tvenne, som
dermed närmast öfverensstämma, i svängning; en ton af annan
höjd inverkar åter på en annan af nämnde fibrer, hvarigenom
ett annat intryck åstadkommes. Träffas deremot örat af ett
af flere toner sammansatt ljud t. ex. en klang, en uttalad
stafvelse eller dyl., så bringas alla de Cortiska fibrer i vibration,
hvilkas egna toner motsvara klangens eller ljudets
partialtoner, hvarigenom flere nervfibrer afficieras, och ehuru man kan
med särskild derpå riktad uppmärksamhet afsöndra derur ett
specielt intryck, d. v. s. ur klangen höra grundtonen eller någon
viss öfverton, smälta likväl vanligen alla dessa intryck
tillsamman till en klang af bestämd art, hvilken vi af flerfaldig
erfarenhet urskilja såsom tillhörande en violin, klarinett,
klocka, menniskoröst o. s. v. Denna hypothes utgör endast en
tillämpning af Joh. Müllers åsigt om sinnesnervernas speci-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
