Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
tapparne i den öfriga delen af retina, blott med den
åtskillnad att de från dem utgående tjocka fibrerne här ej gå
ra-diärt, utan i en från fovea centralis åt alla håll snedt
divergerande rigtning.
Redan H. Miiller hade funnit att tapparne i fovea
centralis ej blott voro smalare, utan äfven längre än i öfriga
delar af retina. En af S. gjord, särdeles väl lyckad snitt
genom fovea af en enucleerad, i Müller’ska vätskan hårdnad,
bulbus, visade icke blott fovea concav emot glaskoppen, utan
äfven m. limitans externa med tydlig concavitet emot
chorioi-dea. Det sålunda mellan limitans externa och pigmentet i
fovea uppkomna större mellanrummet fylldes af de längre
tapparne på så sätt att tapparnes chorioideal-ändar
conver-gerade, och sålunda lågo närmare till hvarandra än utan en
dylik anordning varit möjligt. S. fästade vidare
uppmärksamheten derpå, att om man antager de uti pigment inbäddade
chorioideal-ändarne af tapparne såsom de percipierande
elementen, en mycket finare synuppfattning kan förklaras, än
hittills då man ansett tappkroppen vara det känsliga
elementet. Enligt Schnitze’s sednaste mätningar äro tappstafvarnes
diameter ungefär 0,0005, eller nära på ’/5 af tappkropparnes.
Härigenom äro således äfven de betänkligheter, man
(Voi.k-!u ann, Aubekt) hyst om fovea-tapparnes tillräcklighet att
förklara uppfattningen af de minsta möjliga retina-bilderne till
största delen undanröjda.
Slutligen framkastades frågan om hvad nytta den gula
pigmenteringen på det för det skarpaste seendet bestämda
stället kunde medföra. Föredraganden hade nemligen redan
förut öfvertygat sig om att fovea centralis oaktadt den ringa
tjocklek, som retina här eger, likväl synes citrongul vid
genomfallande ljus uti färska mennisko- och ap-ögon. Följden
af den gula färgningen är naturligtvis att en större eller
mindre del af strålarne från den violetta ändan af spectrum
absorberas från ljuset, som förr än det percipieras måste
passera igenom det gula stället. Likasom i macula flava är hela
retina hos foglar försedd med ett gult pigment. Detta är
likväl icke diffust utbredt i alla lager, utan, såsom bekant, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
