Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
dig och H. Müller funnit, blott ett slag af elementer, och
dessa äro, enligt Schültzes undersökningar, stafvar.
Från den hos däggdjur och fiskar förekommande typen
afviker foglarnes, reptiliernes och amfibiernes retina på ett
ganska egendomligt sätt. Tager man fölhållandet mellan stafvar
och tappar hos menniskan till utgångspunkt, så finner man
hos däggdjur och fiskar ett fortskridande aftagande af
tapparnes antal, till dess slutligen hos flädermöss, igelkottar,
mullvader m. fi. bland däggdjuren, samt hos hajar och rockor
bland fiskarne, endast stafvar återstå. Uti foglarnes och
reptiliernes retina deremot tilltaga tapparne mer och mer, så att
densamma har den största likhet med menniskans macula lutea.
Oberäknadt yttre delens form (som hos stafvarne är
cylindrisk, men hos tapparne koniskt tillspetsad) skiljer sig
tapparne hos foglarne från stafvarne genom ett mycket
karakteristiskt kännetecken. De innehålla nemligen, som det synes
utan undantag, uti yttre ändan af sin inre del (tappkropp)
en inlägrad rund fettkula, vanligtvis till färgen gul eller röd.
Denna kula intager, der den ligger, hela diametern af tappen,
så att intet ljus kan framtränga till tappens^yttre del utan
att passera densamma.
Hos foglarne der fyra olika slag af percipierande
elementer, nemligen gula, röda och färglösa tappar samt stafvar,
förekomma, är det således af största intresse att bestämma
hvilket slag som företrädesvis förekommer på det, till det
skarpaste seendet bestämda stället af retina, och såsom detta
hafva vi åter allt skäl att antaga de af H. Müller hos en
del foglar upptäckta foveæ centrales, af hvilka falkarne t. o.
m. hafva tvenne i hvardera ögat.
Hos falco buteo fann Schultze att foveæ centrales
innehöllo endast gulpigmenterade tappar, hvilkas yttre ändar
voro af utomordentligt liten diameter, ungefär 0,ooi mm. Först
vid omkretsen af dessa foveæ tillkomma några tunna stafvar,
likasom ock rödtpigmenterade tappar här begynna uppträda.
Alla dessa elementer bilda derpå en regelbunden mosaik
ända till ora serrata. Färglösa tappar förekomma nemligen ej
hos falkarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
