Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
att med glansen af denna dags betydelse förhöja sin egen,
som Finska Vetenskaps-Societeten vid sin stiftelse beslöt att
fira sin årshögtid den 29 April. Det var icke blott ett
offentligt erkännande af det upplysta hägn och det uppmuntrande
skydd Societeten hoppades finna för sina sträfvanden hos den
finska högskolans högsinte kansler, som låg till grund för
detta beslut. Deruti ligger tvertom den tanken att den
gemensamma grunden för all yttre politisk, såväl som andlig
vetenskaplig makt borde vara sträfvandet för ljus och sanning.
I dessa gemensamma mål för mensklighetens utveckling lineer
o o ou
hvarderas styrka. Så kraftfullt äfven den yttre makten kan
till en början eller till en tid ingripa i folkens lif, så är det
likväl intelligensen, som genom sitt upplifvande och
föryngrande inflytande skänker den bestånd och inre samhällighet.
Finska Vetenskaps-Societeten firar i dag sin 29 årsdag.
Då man kastar en blick tillbaka på hvad Societeten under
sin tillvaro uträttat, så skall en hvar, som opartiskt och efter
våra förhållandens måttstock bedömmer dess arbete, glädja
sis; deröfver att denna litterära förening kommit till stånd.
O O
Om man också afser det direkta inflytande på lösningen af
många vetenskapliga frågor, som varit Societeten beskärdt,
så utgör den en föreningspunkt för de vetenskapliga
sträfvandena i vårt land. Redan i dess tillvaro ligger en
uppmaning för landets spridda vetenskapliga förmågor att hvar i
sin mon arbeta i upplysningens och fosterlandets tjenst.
Hvarje land, som går framåt i kultur och bildning, behöfver
inrättningar, hvilka äga sin närmaste grund i den vetenskapliga
forskningens oafvisliga nödvändighet. Vi se äfven i alla
länder, der civilisationen slagit djupare rötter, att behofvet af
rent vetenskapliga institutioner uttalats och förverkligats.
Visserligen fordras det att kunna förfoga öfver större materiella
O O
och andliga krafter, för att oberoende litterära samfund skola
äga bestånd och bringa varaktiga frukter. Vetenskapliga
akademier, hvars ledamöter, oberoende af alla andra statens
göromål, äga till sin sköna uppgift endast den, att vara
arbetare i den vetenskapliga forskningens tjenst, kunna blott
tillhöra de rikare lottade länderna. Men äfven de mer an-
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
